Arbetarrörelsens ideologi är något som är raka motsatsen mot nationalismen och därmed är rörelsen huvudmotståndare till SD.
Arbetarrörelsen bygger sin ideologi på tanken om ett jämställt samhälle. Den stora konflikten finns mellan arbetare och kapital. Rörelsen som är internationell innefattar alla arbetare oavsett vem man är och har genom århundraden förändrat världen till något bättre. Arbetarrörelsen är också en fredsrörelse då man tidigt insåg att krig var överhetens sätt att lösa sina konflikter men det var arbetarna som fick betala det höga priset. Inte sällan med sina liv.
Nationalismen är något helt annat och här finns också en konflikt mellan de bägge rörelserna.
Nu ser vi hur nationalismens företrädare i Sverige, SD, tar fram den ena åtgärden efter den andra för att bekämpa arbetarrörelsen och dess inflytande.
I stället för att ta sig an de stora ekonomiska utmaningarna som samhället står inför ska Sosseriet stoppas och regeringen som vägrar släppa taget över makten följer snällt med i utrensningsarbetet.
Det vi hittills sett är att höga statliga tjänstepersoner som SD sen länge pekat ut, plockas bort. Vi har sett hur ordningen för utnämning av styrelseledamöter till högskolor och universitet plötsligt förändrats utan vettiga förklaringar. Även här har SD sedan länge haft åsikter om enskilda ledamöter.
Den senaste attacken mot arbetarrörelsen gäller Socialdemokraternas framgångsrika lotteriverksamhet. Så sent som i höstas var regeringens partier tydligt emot att begränsa politiska partiers möjlighet att bedriva lotterier. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna har haft eller har egna lotterier för att dra in pengar till sin politiska verksamhet. Men nu verkar SD ha tryckt på rätt knappar och deras vilja att stoppa Sosseriet är nu även regeringens vilja. Visst, man skyller på spelmissbruk, men nu är det inte skraplotter som skapar störst missbruksproblem utan nätkasinon, vars verksamheter Tidöpartierna stödjer.
Nej det är tydligt att man nu använder regeringsmakten till att försämra det största oppositionspartiets möjligheter att bedriva sin verksamhet, men det lär inte stoppa här. SD har med största säkerhet fler åtgärder i sin ”Stoppa sosseriet” portfölj.
Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, har länge varit en nagel i ögat på SD. Nu finns det inskrivet i Tidöavtalet att folkbildningen ska ses över. Det skulle inte överraska om det regelverk som slutligen lämnar Regeringskansliet innehåller förändringar som tydligt missgynnar just ABF.
Även fackföreningsrörelsen under LO:s paraply är sen länge måltavlor för SD. Här finns det en hel del åtgärder SD redan skyltat med genom åren.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen är uppbyggd med fackligt administrerade a-kassor. Det ger fackförbunden bra möjligheter att knyta till sig medlemmar, även om det är fullt möjligt att bara vara med i a-kassan. Här har SD haft förslag på att förstatliga a-kassan för att på så sätt begränsa fackförbundens styrka.
De regionala skyddsombuden är i dag valda representanter för fackförbunden. Den ordningen är bra och skapar en bra organisation för att skydda arbetarna från olyckor och arbetsskador på arbetsplatserna. Men det ger också fackförbunden en större styrka i sitt dagliga arbete. Fackförbundens verksamhet är ju så mycket större än regionala skyddsverksamheten och facken har i dag en helhet som underlättar möjligheterna för bra arbetsvillkor. SD har därför haft förslag på att förstatliga arbetet de regionala skyddsombuden gör. Allt för att minska fackförbundens styrka och möjlighet att organisera sig.
Som ni förstår är det en arbetarfientlig politik och åtgärder vi annars ser från mer auktoritära regimer, som SD driver regeringen till. Men har man tagit vargen i båt, får man också ro dit vargen pekar.