Två äldre män sitter och samtalar och den ene berättar: "Jag röstade på Sverigedemokraterna för att visa mitt missnöje mot de andra partierna". Varpå den andre svarar: "Jag bajsade i grannens soffa och körde över två slumpmässigt utvalda husdjur för att visa mitt missnöje med badhusets öppettider".
Jag hittar tyvärr inte upphovsmannen till det geniala verket som så väl illustrerar ett tecken i vår tid.
När jag ser personer sätta sig mitt i vägen för bilar på hårt trafikerade gator tänker jag att det är som att bajsa i grannens soffa. Om det nu hade hjälpt att få politikerna att växla upp klimatpolitiken genom att göra livet olidligt för vanliga medmänniskor på väg till jobbet, då hade jag också satt mig där.
Det enda man nu uppnår är ett ogillande och kraftigt minskad respekt från en stor del av allmänheten. I bilarna satt så vitt jag vet ingen minister eller utsläppsbov utan helt vanliga personer, kanske på väg att hämta eller lämna sina barn, kanske riskerade de att komma försent till jobbet eller missa en läkartid.
Organisationen bakom dessa aktioner som genomförs lite här och var är samma som saboterade ett regionfullmäktige genom att störa ut det demokratiska mötet. Uttrycket och attityden hos den drivande personen var obehagligt och starkt narcissistiskt. Det är samma person som nu intervjuas i tv och förklarar att han är så illa nödd och tvungen till dessa aktioner eftersom ingen annan förstår allvaret i klimatfrågan.
Samma angrepp på vårt öppna samhälle gavs det exempel på de senaste dagarna från Linköping, Norrköping och Rinkeby där en högerextrem politiker från Danmark skapar sig uppmärksamhet genom att åka runt och bränna Koranen.
Ett tilltag som får konsekvenser som stärker precis den tes som han vill torgföra: islam som en våldsam religion. Motdemonstranternas "bajsa i grannens soffa-metod" blir nämligen att ge sig på polisen och räddningstjänsten med stenkastning och annat våld.
Om man nödvändigtvis måste agera nyttig idiot är det absolut sämsta sättet att attackera vårt öppna och demokratiska samhälle.
Mellan alla dessa soffbajsare står en polismakt som har som uppgift att skydda båda sidornas yttrandefrihet. Båda sidor har rätt att uttrycka sina åsikter och protestera mot den andres. Men ingen av dem har rätt att hindra den andre att uttrycka sin åsikt. Denna balans har polisen att hantera och ta ansvar för. Drömjobb.
Sett utifrån av en lekman borde i stort sett alla inblandade kunna gripas för brott mot olika lagar. Man får inte maskera sig om det uppstår ordningsstörningar eller risk för sådana. Du får inte hindra eller störa någon annan att torgföra sin åsikt. Det kan ge fängelse att försvåra, hindra eller rikta skadegörelse mot utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet.
Ska du vara med i en motdemonstration måste denna ha tillstånd. Har liknande sammankomster tidigare lett till ordningsstörningar, kan tillstånd nekas.
Samtidigt ska det till väldigt starka skäl för att hindra en demonstration och det är självklart i grunden bra. Polisen kan inte heller hävda resursbrist, som det fullt rimliga i att man har viktigare saker att göra än hålla ordning på folk som inte tål att det finns andra åsikter än ens egna.
Fredligt civilkurage och civilt motstånd är viktiga delar i vår demokrati. Våld mot ordningsmakten och våld mot allmänheten och alla övriga inslag av våld för att få sin vilja igenom är att bruka våld mot vårt demokratiska samhälle. Något som verkar vara lockande för ytterkanterna både till vänster och höger.