Processen för ett svenskt Natomedlemskap har varit krånglig. I och med att Turkiet la in sitt veto har det varit många turer med diskussioner fram och tillbaka. Frågorna gällande utlämnandet av kurder till Turkiet har varit en av de mest aktuella. Nu när avtalet är på plats, så tänker många att vi äntligen kan andas ut då ett medlemskap ger en viss trygghet gällande hotbilden från Ryssland. Men vi är inte riktigt där än. Avtalet väcker en hel del farhågor gällande kurders rättigheter och säkerhet i Sverige.
Turkiet har efter att avtalet slöts tagit fram en lista på 33 personer i Sverige och Finland som man vill ska överlämnas till Turkiet på grund av ”terrormisstankar”. Statsministern har förklarat att om man är svensk medborgare och inte sysslar med terrorism har man ingenting att oroa sig för. Man kommer också självklart respektera svensk lagstiftning och internationell rätt. Frågan är dock, om svensk och internationell lagstiftning verkligen räcker till för att skydda felaktigt utpekade personers rättigheter? Eller kommer dessa utlämnas till en auktoritär regim?
Om de 33 terrormisstänkta som Turkiet vill att Sverige utlämnar i själva verket är terrorister som begått brott i Turkiet och som de vill ställa inför rätta faktiskt är sanningen är högst oklart. Det kan också mycket väl vara så att det finns individer på listan som uttalat sig för en kurdisk stat – något som Turkiet inte tycker om. Turkiet väljer också att likställa de kurdiska organisationerna YPG/PYD, som är verksamma i Syrien, med PKK som är terroriststämplade. Dock hävdar YPG/PYD själva att de inte har något samarbete med PKK och att de verkar för kurders rättigheter i Syrien.
Att säga att man bör vara lugn om man är svensk medborgare räcker i det här fallet inte. Många syriska kurder i Sverige är statslösa (saknar medborgarskap i något land) och riskerar därmed att hamna i ett läge där Sverige juridisk sett inte är skyldiga att skydda dem. Har man sökt internationellt skydd i Sverige och fått tillfälligt uppehållstillstånd, som nu i nya migrationslagen är normen, finns det stora risker att personen blir utlämnad till Turkiet.
Det förekommer också förvirringar inom svenska myndigheter gällande vilka grupper som egentligen är terroriststämplade, vilket lett till att personer som inte haft anknytning till terrorism och fått permanent uppehållstillstånd inte beviljats svenskt medborgarskap. Detta kunde Ekot i Sveriges Radio avslöja redan förra sommaren.
Det går också att ifrågasätta att Sverige kommer exportera krigsmateriel till en stat som inte direkt är känd för att upprätthålla internationella rättsprinciper och mänskliga rättigheter. Många ser en oro för att svenska vapen kommer att användas för att döda kurder.
Turkiet och Sveriges olika tolkningar av avtalet är ännu oklart. Vi vet inte om vi kommer hamna i ett läge där demokratiska organisationer med syfte att främja kurders rättigheter inte får statsbidrag endast för att Turkiet menar att personerna inom föreningen har koppling till terrorism. Vi riskerar också att hamna i ett läge där kurder väljer att censurera sig själva och inte vågar uttala sig för kurders rättigheter med risk för att bli svartlistad av Turkiet. Det finns en farhåga kring att de kommer stämplas som terrorister för att Turkiet inte vill se ett självständigt Kurdistan.
Än är mycket osagt i frågan och vi vet i skrivande stund inte hur situationen kring misstroendeförklaringen mot utrikesministern utvecklar sig. Förhoppningsvis kommer Sverige kunna skydda även statslösa kurder och säkerställa att ingen oskyldighet person utlämnas till Turkiet. Oavsett skapar situationen en osäkerhet för Sveriges kurder.