Moderaterna har haft arbetsstämma i helgen. Partiet har missat att ta eller behålla makten några gånger. Det förra i regeringskrisen i februari 1990 och efter valet 2002. Det senare efter valet 2014, vilket förra moderatledaren Ulf Adelsohn påpekade i en intervju i Göteborgs-Posten nyligen.
Efter valet 2014 borde Fredrik Reinfeldt ha suttit kvar som statsminister och avvaktat om S och SD skulle ha fällt honom, säger Adelsohn. S och SD hade i så fall behövt röster från V eller MP, kan tilläggas.
Men hade Reinfeldt suttit kvar hade hans regering blivit svag, de fyra allianspartierna fick bara 40 procent av mandaten, och hade riskerat att behöva avgå om SD blivit missnöjda med dess politik och röstat för ett budgetförslag från S för att markera det.
Men nu är makten inom räckhåll för M tack vare Sverigedemokraterna. M har i sitt budgetalternativ bland annat sagt nej till förbättringar som den S-ledda regeringen vill göra i sjukförsäkringen och i sjuk- och aktivitetsersättningen. De senare går främst till funktionshindrade.
Sammanlagt vill M anslå 4,9 miljarder kronor mindre än regeringen till sjukförsäkringen och i sjuk- och aktivitetsersättningen för 2022 och 7,2 miljarder mindre 2023. M vill även införa en bortre gräns för sjukförsäkringen på 2,5 år.
Däremot vill M sänka skatter, bland annat bensin- och dieselskatterna med en krona per liter. Det skulle minska statens intäkter med sju miljarder kronor. M vill bland annat inte ha den skatt som kallas bankskatt och som motsvarar cirka fem miljarder kronor i intäkter.
Det går att räkna upp en rad detaljer i Moderaternas politik. Mönstret som framträder är redan utifrån några exempel att det ska göras försämringar i sociala trygghetssystem vid sjukdom, arbetslöshet och för funktionshindrade.
De pengar som sparas in på det ska användas för att sänka skatter. Det är en politik för Moderaterna och som partiet vanligen förknippas med. "Sänk skatten" och "Rösta på Gösta" stod det på moderata valaffischer 1976, för 45 år sedan då partiledaren hette Bohman i efternamn.
På den tiden kom röster på Centerpartiet, som lovade avveckla kärnkraften, att hjälpa M till regeringsmakten. En del av de rösterna hade i tidigare val gått till S. Nu ska röster på SD, från bland annat väljare som tidigare röstat på S, ge M makten.
M-ledaren Ulf Kristersson sa i SVT Agenda att uppgörelser ska träffas i riksdagen, som kommer att få mer makt. Kristersson var inne på att SD inte ska vara med i regeringen utan att den moderatledda regeringen ska göra uppgörelser i riksdagen med partier som det går att göra sådana med.
De är främst SD för en regering som kommer att bestå av M och ena eller båda av KD och L. Från M-håll, partiledningen som M-politiker av olika slag, tonas negativa sidor med SD ned som partiets historik.
Med ett SD på runt 20 procent, genom bland annat stöd från många manliga, lågutbildade väljare med låga eller medelstora inkomster som ofta bor i små orter, hoppas M kunna bilda regering.
SD har dock chans att bli större än M eftersom en del M-sympatisörer kan komma att stödrösta på KD och särskilt L för att säkra en majoritet i riksdagen för högerblocket. Utan de cirka tre procent som ganska säkert röstar på L får M, KD och SD svårt att nå majoritet. L-rösterna måste räddas så de ger mandat.
Den politik en M-ledd regering skulle föra skulle bli i linje med dess budgetförslag, alltså försämringar i den offentliga välfärden och sänkta skatter. SD-väljare arbetar därmed med sina röster för att M-politiker ska få arbete i regeringen. Den som röstar på Jimmie får Ulf, dagens motsvarighet till 1976 års "Sänk skatten"-Gösta.