Under 2020 kommer löner och villkor för närmare 2,8 miljoner svenska löntagare att omförhandlas. De första avtalen bör vara klara till första april då de gamla löper ut sista mars, men det är nog bara en from förhoppning. De centrala parterna som förhandlar är nämligen rätt lång ifrån varandra i sin syn på vilka förändringar som är möjliga och på vilken nivå löneökningar ska ligga.
Samordningen inom LO-förbunden är bruten, men 12 av 14 förbund ställer sig ändå bakom gemensamma krav på 3 procentiga löneökningar med en individgaranti på 783 kronor i ökning per månad. Individgarantin innebär att löntagare med heltidslöner under 26 100 kronor i månaden får mer än procentsatsen vilket är en tydlig låglönesatsning. Förbunden är också överens om krav på förbättringar av avtalspension och arbetsmiljö. Arbetsgivarna anser att 3 procent är för mycket och individgaranti helt omöjlig. Dessutom har arbetsgivarna inom industrin ställt krav på ökade möjligheter till övertidsarbete och förlängning av semesterperioden från dagens juni till augusti till att istället bli från maj till september.
När det gäller avtalspensionen så har den tidigare varit föremål för egna förhandlingar och har varit bortkopplade från avtalsrörelserna. Men då Svenskt Näringsliv inte var intresserade av de förändringar som LO-förbunden ville se sades den ordningen upp. Nu har förbunden ställt villkor på att frågorna kring avtalspensionen ska lösas innan de nya kollektivavtalen skrivs på. De krav man har gäller inbetalning från första intjänade kronan och att företagen redovisar och betalar in premien månadsvis samt att inbetalningarna redovisas på de anställdas lönespec.
Avtalsrörelsen är ett maktspel mellan två relativt lika starka parter som numera är rätt formaliserad. Bland annat har förhandlingarna inom industrin sedan rätt många år opartiska ordföranden, Opo, som går in och arbetar aktivt när det är en månad kvar på de gamla avtalen. Opo:s roll är att se till att parterna förhandlar och att lägga fram ett slutbud om parterna inte själva hittat fram till en överenskommelse. Vi är med andra ord rätt långt ifrån den bild som många av oss äldre har av vilda avtalsförhandlingar med parter snabba att dra sina konfliktvapen.
Men trots den avdramatisering som formaliseringen har medfört har avtalsrörelsen fortfarande en mycket viktig uppgift för att minska klyftorna i samhället. Löner är ett sätt att fördela om samhällets samlade resurser och en för fackförbunden lyckad avtalsrörelse blir med andra ord en bra avtalsrörelse för hela samhället.