SVT:s minidokumentär Uppdrag: Foxtrot handlar om Tim som rekryterades in i ett gängkrig mellan Foxtrot och Dalennätverket. Han var nära på att dö. Och man frågar sig: hur hamnade han där? Endast 16 år. Men sanningen är den att verkligheten i Sverige ser ut så här. Man sviker ungdomar och sedan straffas de som vuxna. Vi behöver göra mer för unga i utanförskap.
Dokumentären visar vilka problem som uppstår när unga hamnar mellan stolarna och socialtjänsten inte gör det den ska. Tim blev omplacerad elva gånger på två år och rekryterades in i gänget genom detta. Man tillät en vilsen ungdom i behov av stöd och hjälp att bo med kriminella. Man lät honom studsa runt mellan vuxna som inte kunde hjälpa honom. Och som han förmodligen inte kunde lita på.
Familjehemmen själva hävdar att de bryr sig om barn och vill hjälpa till att stötta unga personer. Resultatet blir barn som rekryteras till gäng, gör olagliga handlingar och som riskerar sina liv. Genom att inte göra arbetet själva, utan hyra in dyra konsulenter för att utvärdera hemmen slösas inte bara pengar, utan man riskerar också ungas välbefinnande.
I stället för att straffa barn med hårdare tag och längre straff, kanske man bör säkerställa att barn inte hamnar i dåliga hem till en början. Att ens miljö och hur man växer upp formar en som vuxen är inte ny information. Varje introduktionskurs i psykologi presenterar fakta och forskning som visar på detta.
Men trots detta verkar det vara svårt för både regering och socialtjänst att greppa. I stället fortsätter man med privatiseringar och konsulenter – att säkerställa ett socialt skyddsnät och en duglig välfärd är inte en prioritet. Och att den sittande regeringen inte ens ville att Barnkonventionen skulle bli lag är skamligt.
Det ska inte gå till så här. Barn ska inte lida för att tjänster privatiseras. De ska inte dras med in i kriminalitet på grund av den familj – eller det område som de bor i.
Gängen rekryterar allt yngre killar. Genom att personer som är under 18 gör grovt kriminella handlingar så har man en syndabock som inte får så långt straff. De är också lätta att manipulera, styra och kontrollera. Antingen genom pengar eller genom hot. Att använda barnsoldater är inte nytt i internationella konflikter, men det har blivit alltmer vanligt även inom gängkrigen. Och socialtjänsten är inte rustad för denna upptrappning. De har inte nog med kunskap och resurser. Tiden räcker inte till. Vilket kanske är en av anledningarna till att man hyr in konsulenter som utvärderar hemmen, även om utvärderingarna inte är sanningsenliga. Men det går fort.
Att det som hänt Tim ska behöva hända säger något om hur de mest utsatta ungdomarna i vårt samhälle lämnas slumpmässigt åt sitt öde. I många fall – blir deras öde tyvärr kriminalitet eller dåliga erfarenheter som färgar dem som vuxna. Det rustar inte heller framtiden. Ska vi ha vuxna före detta barnsoldater som sedan kommer ut i arbetslivet och inte känner till någon annan bransch än droghandel? Det kommer vara för sent att göra något.
Satsar vi inte på de unga nu kommer framtiden inte bli rolig.