Det har förekommit flera fritagningsförsök varav många med vapen inblandade, berättar fackliga företrädare (TT 20/8). Och anledningen till att det nya problemet har uppstått beskrivs vara att riksdagen sedan årsskiftet har gjort FN:s barnkonvention till svensk lag.
Barnkonventionens inkorporering i svensk lagstiftning har gjort att dömda på ungdomshem nu har rätt till sina egna mobiler, plattor och datorer när de är inskrivna. Det gör att de kan hålla kontakten med yttervärlden. De kan beställa droger med posten och planera sina fritagningar med andra gängmedlemmar.
Det kanske dystraste – utöver att morddömda i lugn och ro kan planera sin rymning framför ögonen på de anställda – är att det varnades för att situationer av den här typen skulle kunna uppstå om barnkonventionen blev svensk lag. Men Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna viftade bort kritiken.
I juni 2018 klubbade partierna beslutet i riksdagen. Detta trots en mängd invändningar från remissinstanser. Riksrevisionen påtalade att de praktiska konsekvenserna av förslaget var svårförutsedda. Kritikerna var många och tunga – som justitieombudsmannen, Linköpings universitet, Kammarrätten i Stockholm och Hovrätten över Skåne och Blekinge. Invändningarna var dräpande. Det konstaterades att barnkonventionen helt enkelt inte fungerade som lagtext. Formuleringarna är föråldrade och vaga. En implementering beskrevs även kunna påverka allt från förskola till idrott på oförutsedda sätt – något vi lär kunna se mer av framöver. Ännu lär vi inte ha sett alla effekterna av lagändringen.
Men signalvärdet ansågs så stort att barnkonventionen ändå skulle baxas genom riksdagen. Protesterna från särskilt Moderaterna, men även från Centerpartiet och Sverigedemokraterna, hindrade inte heller.
Dåvarande barn- och jämställdhetsminister Lena Hallengren (S) – nu socialminister – sade i samband med att beslutet fattades (SvD 14/3 2018): ”Det är väldigt symboliskt viktigt. Det är en viktig signal man skickar.” Liknande tongångar var det från Hallengrens föregångare på posten som barn- och jämställdhetsminister, Åsa Regnér (S), året innan. Till SVT (3/7 2017) sade hon: ”Regeringen tycker att det är oerhört viktigt att barns rättigheter stärks och därför gör vi barnkonventionen till svensk lag.” Det viktiga var signalvärdet. Hur det skulle bli i praktiken var uppenbarligen underordnat.
Men inte ens ett år efter att barnkonventionen blev lag ser vi resultatet, i form av fritagningar från ungdomshem. Och nu är det lika symboliskt viktigt att ansvar utkrävs av de partier och statsråd som viftade bort kritiken mot den som lagtext.