2021 påbörjades arbetet om en nationell samordning av försörjningsberedskapen. Försörjningsberedskap definieras som den verksamhet som upprätthåller försörjning av de varor och tjänster befolkningen behöver under en kris.
I augusti publicerades utredningen under namnet: “En modell för svensk försörjningsberedskap”. Det är en del av en större process att stärka svensk beredskap. Utredningen är omfattande och går grundligt igenom hur svensk beredskap kan bli bättre och konstaterar att beredskapen nu ligger på en låg nivå eftersom den har varit vilande under ett antal år.
Utredningen berör också hur lagstiftningen behöver förändras generellt på olika områden. Den går igenom olika internationella samarbeten kring beredskap samt principer för återuppbyggandet av en samordnad försörjningsberedskap. Rapporten lyfter även frågor om sekretess eftersom beredskapen kräver ökad samordning mellan myndigheter och det uppstår därför behov av att kunna lämna känslig information mellan myndigheter.
Efter pandemin har arbetet med beredskap blivit mer aktuellt och mångfacetterat. 2022 införde regeringen ett nytt begrepp i beredskapsförordningen: fredstida krissituation. Begreppet ska innefatta kriser som i fredstider kräver samhällsberedskap, ett exempel på detta skulle kunna vara en pandemi. I rapporten lyfts konkreta åtgärder som ska förhindra att den kris som uppstod i Sverige under pandemin ska ske igen.
Ett av huvudproblemen under pandemin var det oklara ledarskapet. Vilken myndighet hade egentligen ansvar? Utredningen lyfter rollen som MSB fick under pandemin. De hamnade i periferin eftersom Folkhälsomyndigheten tog över ledarskapet. I intervjuer med MSB har de förklarat att FHM inte delade deras uppfattning om att agera ur ett krisberedskapsperspektiv under pandemin. Det har funnits en del problem med MSB just på grund av det oklara mandatet. Men det förslag utredningen har för att lösa dessa problem är att tydligare göra MSB ansvariga för samhällsberedskapen så att det i framtiden blir tydligt vem det är som samordnar beredskapen.
En mening som tyvärr blivit en klassiker i samband med kriser i landet de senaste åren är: “Vi har varit naiva.” Att ta tag i beredskapen är ett sätt att undvika att återigen behöva upprepa detta mantra när en kris uppstår. Det kommer dock att ta tid att få beredskapen på plats. Men just när det gäller beredskap så är det kanske lämpligt att använda sig av uttrycket: bättre sent än aldrig.