Ledare: Betyg för både flit och framsteg

Det är knäckfrågan när det svenska betygssystemet i gymnasieskolan nu ses över.

Den utbildningspolitiska hösten rivstartade med den så kallade Betygsutredningen, som under måndagen överlämnades till utbildningsminister Anna Ekström (S). Utredare för det hela är västgöten Jörgen Tholin – med ett förflutet bland annat som prorektor för Högskolan i Borås och rektor för Högskolan på Gotland, som numera är Campus Gotland inom Uppsala universitet.

Ett återkommande problem inom dagens skola är, enligt Tholin, ett stort fokus bland elever på betyg snarare än lärande. Elever har oftare strategier för att maximera sina betyg snarare än sin kunskapsinhämtning. Lärarna å sin sida tyngs av att de ständigt måste dokumentera elevers prestationer för att kunna sätta betyg i de många och enskilda kurserna.

Utredningen förslår därför en ändring. Egentligen är det mer en återgång till hur det var förr. Kursbetyg på gymnasiet ska bli ämnesbetyg. Blir förslaget verklighet ska eleverna få information om var de ligger betygsmässigt i olika ämnen efter hand de klarar olika nivåer i utbildningen. Men det är det sista betyget i ämnet som ska gälla när studentdagen är kommen.

En övergång har sina klara poänger. Konsten är dock att hitta rätt balans mellan mer löpande betygssättning, som vi har i dag, och en avgörande bedömning på slutet. När Sverige fortfarande hade studentexamen befann vi oss i den ena extremen. För att få examen och goda betyg gällde det att prestera bra på de avslutande proven. Det gynnade inte den som hade en dålig dag. Eller den som trots gedigna kunskaper i ett ämne inte kunde svara på en enskild fråga.

Fördelen med att det sätts ämnesbetyg i slutet av skoltiden är dock att den som av olika anledningar har sackat efter initialt kan jobba ikapp. Det finns mycket som gör att en elev kan komma efter. Ungdomsåren kan vara stormiga, likaså familjeförhållanden. Ibland saknas motivationen. Men även den som sent hittar sin kunskapslängtan och framtidsdröm bör ha en möjlighet att ta igen tidigare overksamhet inom gymnasieskolans väggar. I dag finns inte den möjligheten fullt ut, i och med att betygen sätts efter hand som kurser klaras av. En dålig termin kan vara en skada svår att reparera. Och det nålsöga som finns är högskoleprovet, som mer generellt mäter färdigheter gynnsamma vid högre studier.

Däremot har dagens betygssystem förtjänster. Det är viktigt att den som arbetar målmedvetet över tid gynnas. Att få ett högt betyg i en kurs kan sporra fortsatta ansträngningar. Gymnasiet handlar också om att elever ska klara av olika delmoment inom ett ämne, som kan skilja sig mycket åt.

Ett nytt betygssystem behöver hitta en balans. Betygen behöver rättvist spegla kunskaperna, både hos den som arbetar flitigt över tid och den som på kort tid lyfter sig själv till tidigare oanade höjder.