Brev ledarsidan
Christian Sandström Ă€r numera kĂ€nd för sina sĂ„ kallade âanalyserâ av gröna omstĂ€llningsprojekt. Han Ă€r bitrĂ€dande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping i ett helt annat Ă€mne Ă€n energisektorn. Han sammanstĂ€ller offentliga kĂ€llor frĂ„n bolagsredovisningar för att pĂ„visa att vindkraftsbranschen har en dĂ„lig lönsamhet. Den metoden Ă€r missvisade eftersom energibolagen har koncernstrukturer, enskilda bokslut enskilda Ă„r sĂ€ger ingenting om helheten om lönsamheten över tid för investeringen. Han förekommer flitigt hos trollfabrikerna som âexpertâ.
UngefÀr Är 2015 sÄ skedde ett historiskt teknik- och kostnadsskifte i energisektorn. För första gÄngen blev den förnyelsebara energin billigare att producera Àn fossil energi och kÀrnkraft. Detta faktum har sedan kraftigt förstÀrkts de senaste Ären tack vara den snabba tekniska utvecklingen och massproduktion av vindkraftverk och solceller.
De bÀsta vindkraftsprojekten pÄ land hade en total produktionskostnad pÄ cirka 25 öre per kilowattimme Är 2020. Pandemin och Ukrainakriget har lett till högre kapitalkostnader och prisökningar, nÄgot som drabbar alla nyinvesteringar inom energisektorn. I dag sÄ ligger produktionskostnaden för vindkraft pÄ land pÄ ca 35-40 öre per KWh. Och vindkraft till havs Àr klart dyrare Àn dessa nivÄer och de varierar ganska mycket beroende pÄ förutsÀttningarna för parkerna. Som en jÀmförelse sÄ slÀppte statliga Vattenfall I december 2023 sin kostnadskalkyl för ny kÀrnkraft, den pekar pÄ 93-117 öre per KWh.
Industrin Àr beroende av lÄga elpriser, dÀrför efterfrÄgar de och investerar de i förnyelsebar energi. Industrin vill bara ha ny kÀrnkraft om den massivt subventioneras av offentliga medel, under hela dess livslÀngd, annars Àr den pÄ tok för dyr.
Sverige har i dag ett rekordöverskott av el. Det pressar priserna kortsiktigt. Men framtiden pekar pÄ nÄgot annat. I den senaste prognosen frÄn Energimyndigheten som kom under Almedalsveckan pekar de pÄ att Sverige behöver cirka 100 TWh mera elproduktion jÀmfört mot dagens nivÄ redan inom tio Är. Och fram till Är 2050 sÄ behövs ytterligare 100 TWh. Produktionen behöver gÄ frÄn dagens i runda tal 150 TWh till 350 TWh. Samtidigt som denna historiska ökning Àger rum, sÄ faller vÀldigt stor del av dagens produktionsanlÀggningar för Äldersstrecket.
Dessa framtidsprognoser som Àr drivna av klimatomstÀllningen, gör att jag ser vindkraften och solkraften runt och pÄ Gotland, som en enorm sprÄngbrÀda för en positiv grön utveckling för vÄr Àlskade ö. Kortsiktiga svÀngningar i lönsamheten sker alltid pÄ en marknad, sÄ Àven inom energisektorn.