Brev ledarsidan
Christian Sandström är numera känd för sina så kallade ”analyser” av gröna omställningsprojekt. Han är biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping i ett helt annat ämne än energisektorn. Han sammanställer offentliga källor från bolagsredovisningar för att påvisa att vindkraftsbranschen har en dålig lönsamhet. Den metoden är missvisade eftersom energibolagen har koncernstrukturer, enskilda bokslut enskilda år säger ingenting om helheten om lönsamheten över tid för investeringen. Han förekommer flitigt hos trollfabrikerna som ”expert”.
Ungefär år 2015 så skedde ett historiskt teknik- och kostnadsskifte i energisektorn. För första gången blev den förnyelsebara energin billigare att producera än fossil energi och kärnkraft. Detta faktum har sedan kraftigt förstärkts de senaste åren tack vara den snabba tekniska utvecklingen och massproduktion av vindkraftverk och solceller.
De bästa vindkraftsprojekten på land hade en total produktionskostnad på cirka 25 öre per kilowattimme år 2020. Pandemin och Ukrainakriget har lett till högre kapitalkostnader och prisökningar, något som drabbar alla nyinvesteringar inom energisektorn. I dag så ligger produktionskostnaden för vindkraft på land på ca 35-40 öre per KWh. Och vindkraft till havs är klart dyrare än dessa nivåer och de varierar ganska mycket beroende på förutsättningarna för parkerna. Som en jämförelse så släppte statliga Vattenfall I december 2023 sin kostnadskalkyl för ny kärnkraft, den pekar på 93-117 öre per KWh.
Industrin är beroende av låga elpriser, därför efterfrågar de och investerar de i förnyelsebar energi. Industrin vill bara ha ny kärnkraft om den massivt subventioneras av offentliga medel, under hela dess livslängd, annars är den på tok för dyr.
Sverige har i dag ett rekordöverskott av el. Det pressar priserna kortsiktigt. Men framtiden pekar på något annat. I den senaste prognosen från Energimyndigheten som kom under Almedalsveckan pekar de på att Sverige behöver cirka 100 TWh mera elproduktion jämfört mot dagens nivå redan inom tio år. Och fram till år 2050 så behövs ytterligare 100 TWh. Produktionen behöver gå från dagens i runda tal 150 TWh till 350 TWh. Samtidigt som denna historiska ökning äger rum, så faller väldigt stor del av dagens produktionsanläggningar för åldersstrecket.
Dessa framtidsprognoser som är drivna av klimatomställningen, gör att jag ser vindkraften och solkraften runt och på Gotland, som en enorm språngbräda för en positiv grön utveckling för vår älskade ö. Kortsiktiga svängningar i lönsamheten sker alltid på en marknad, så även inom energisektorn.