Amerikansk politik för ofta med sig influenser till Sverige. 2011 försökte delar av den svenska vänstern kopiera Occupy Wall Street, den grupp som i protest mot ekonomisk ojämlikhet campade utanför storbankerna i New York. På högerkanten höjdes röster för att det behövdes ett svenskt Tea Party efter den amerikanska förlagan. I år har Black Lives Matter blivit en universell slogan mot antirasism inspirerat av den amerikanska rörelsen.
De amerikanska importerna förvirrar dock mer än de klargör. USA är ett annorlunda land än Sverige, med en unik historia och kulturell mångfald som inte kan översättas till svenska förhållanden. I ett så stort land som USA är även de politiska skillnaderna större.
När USA hålls fram som förebild glöms ofta den amerikanska söderns inverkan på politiken. Under hela 1900-talet hade politiker från södern ett stort inflytande i kongressen. Polariseringen från det amerikanska inbördeskriget märks därför ännu av. Det har påverkat utformningen av välfärdsprogram och den ekonomiska politiken. Sådana konflikter har vi som tur är inte haft i Sverige.
De underliggande kulturella konflikterna i USA påverkar också politiken. När amerikanska aktivister kräver att statyer av konfederationsgeneraler ska plockas ner är det också en protest mot glorifieringen av Sydstaterna som kämpade för att bevara slaveriet under inbördeskriget. Översatt till svenska förhållanden har det lett till krav på att välta statyer av Gustav III, eftersom han inrättade en liten, obskyr koloni i Karibien på 1700-talet. För att få den amerikanska politiken att passa i Sverige krävs ofta sådana krystade omtolkningar av historien. Historiska fotnoter förstoras för att göra idéerna relevanta i ett svenskt sammanhang.
Det är sällan sådana importer blir populära. Det i stort sett obetydliga partiet Alternativ för Sverige försökte tidigare kopiera den amerikanska alternativhögerns bildspråk på internet och återanvände vulgära inslag från president Donald Trumps retorik. Det gav dem endast 0,3 procent av rösterna i valet 2018. Feministiskt initiativ var först med att importera och politisera amerikansk kritisk rasteori. Partiet rasade då från 3,1 procent i valet 2014 till 0,5 procent 2018.
Utanför politiskt överintresserade kretsar väcker amerikanska politiska idéer knappast något genuint engagemang. Kanske är det på grund av det ytliga mediala fokuset på USA som de ändå återkommer. Det är lätt att projicera sina egna värderingar på amerikansk politik när man själv inte greppar det kulturella sammanhanget. I stället blir det mest ett symboliskt poserande i frågor som saknar relevans i Sverige.
Sverige och USA är inte samma land. I stället för att ständigt blicka västerut skulle svensk politik må bra av ett större fokus på Sverige. De amerikanska idéerna bör lämnas till amerikanerna att tvista om.