Det har inte ens hunnit gå en månad sedan en ung polis sköts ihjäl i Biskopsgården i Göteborg innan nästa gräns passerats för den svenska rättsstaten. Två små lekande barn sköts mitt på blanka dagen i Stockholmsförorten Flemingsberg.
Statsminister Stefan Löfven (S) kommenterar på Facebook händelsen med orden "Jag blir förtvivlad och förbannad". Han skriver vidare att "det intensiva arbetet med att trycka tillbaka den grova kriminaliteten fortsätter med full kraft och vi ökar takten ytterligare."
Samtidigt svarade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på en fråga från Moderaternas gruppledare Tobias Billström på Twitter om vad regeringen gör åt att barn skjuts i vårt land med att: "Barn blir skottskadade och Moderaternas reaktion är att raljera och driva partipolitik. Det är ovärdigt."
Man kan undra vilken fråga som Johansson anser vara allvarlig nog för att faktiskt göra partipolitik av, om inte när barn skjuts i vårt land?
För alla som oroar sig över Sveriges utveckling är budskapen från S föga förtröstanfulla. I det akuta krisläge som landet befinner sig i behövs en statsminister som istället för att bli "förtvivlad och förbannad" uppvisar tecken på probleminsikt och problemlösningsförmåga. Ett första steg i den riktningen vore att byta ut justitieministern.
Löfven blev Sveriges statsminister 2014. Efter att ha blivit både bort- och framröstad på nytt av riksdagen strax före midsommar tyder det mesta på att han kommer lyckas sitta kvar fram till valet 2022. Under Löfvens tid hittills i Rosenbad har landet kastats in i en nattsvart våldsspiral.
Att den grova kriminaliteten ska "tryckas tillbaka" har vi hört förr, senast i Löfvens regeringsförklaring från i höstas. 2019 hette det att ”kriminaliteten ska bekämpas med samhällets fulla kraft” och i regeringsförklaringen 2017 att ”organiserad brottslighet har ingen plats i Sverige”. Så har det låtit ända sedan Löfven tillträdde 2014, då han lovade att arbetet mot organiserad brottslighet skulle ”prioriteras”.
Men regeringens "intensiva arbete" har hittills haft motsatt effekt och lett till att de gängkriminellas grepp om våra offentliga rum och vårt samhälle är starkare än någonsin. Det är sedan länge känt att de spektakulära skjutningarna är en del av en vålds- och narkotikabaserad ekonomi som äter sig djupare och djupare in i allt fler delar av samhällskroppen.
I maj publicerade polisens underrättelseenhet på Nationella operativa avdelningen analysrapporten "Analysprojekt Robinson" som är baserad på material från Enchrochat, alltså den krypterade kommunikationsplattform som fransk polis knäckte 2020. Rapporten kartlägger marknaden för narkotika, vapen, mord och penningtvätt i Sverige, och i den kan man läsa att narkotikasmugglingen till Sverige bedrivs i närmast industriell skala och troligen uppgår till över 100 ton årligen medan den svenska narkotikamarknadens värde uppskattas till mellan 10 och 15 miljarder svenska kronor per år. Språkbruket de kriminella emellan beskrivs som rått och våldsamt, och att det ofta är rent slumpmässiga omständigheter som avgör om ett våldsdåd genomförs. Ersättningen för ett beställningsmord varierar mellan 100 000 till 1 000 000 kronor.
Rapporten visar att gängkriminaliteten är en riktig samhällsröta då de kriminella söker kontakt med politiker och med tjänstemän i offentlig förvaltning samt med tjänstemän inom rättsväsendet för att dessa på olika sätt ska skydda eller främja brottslig verksamhet. Enligt chattarna är den privata sektorn än mer utsatt än den offentliga, och det vanligaste är att kriminella försöker påverka advokater. Kriminella aktörer har också kontakter inom banksfären som hjälper dem att begå olika typer av brott, som bedrägerier, och anställda som tar emot mutor för att bevilja banklån.
Om Löfven hade menat allvar med sina löften om att knäcka gängen hade han för länge sedan tagit krafttag och förkastat kriminal- och migrationspolitiken från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Då hade vi inte haft en lagstiftning som hellre ser till brottslingarna än att tydligt ställa sig på brottsoffrens sida, eller en invandringspolitik som fortsätter att öka invandringen från redan höga nivåer när integrationen är katastrofal.
Det är regeringens daltande med grova brottslingar och släpphänthet i snart sagt alla politiska frågor som lett till att samhällsväven repats upp bit för bit, att Sverige har blivit ett paradis för knarkhandel och gängkriminella och att barn inte längre kan leka tryggt i vårt land.
Och knappt hinner den senaste ohyggligheten på våra gator och torg sjunka in innan det är dags för nästa dåd.
Barnen i Sverige förtjänar en bättre framtid än den som Stefan Löfven och hans samarbetspartier C, V och MP lägger grunden för.