Den 1 juli trädde äntligen ny skarpare lagstiftning i kraft för att motverka hedersförtryck i Sverige. Socialnämnder kan nu utfärda reseförbud för att hindra att barn gifts bort eller könsstympas. Det är straffbart att låta barn ingå äktenskap, och hedersmotiv ska ses som en försvårande omständighet vid brott. Det är ett efterlängtat steg på vägen för att motverka hederskultur, men mer behövs. Inte minst ökad kunskap om begrepp som heder och klan.
I vintras berättade Lena Wahlberg på Region Gotlands integrationsenhet för Sveriges Radio: "Vi har haft incidenter mellan kvinnor på Komvux där man vill kontrollera om andra kvinnor bär slöja eller inte. Gotland har tagit emot flyktingar från Syrien, Afghanistan och Somalia och i de grupperna finns det gott om exempel där begreppet heder har skapat problem. När det blir förändringar, om kvinnor till exempel vill skilja sig eller om man vill göra saker som inte förväntas av en, så blir det också konsekvenser, och det kan bli knepigt."
Fram till 2015 var befolkningen på Gotland mycket homogen, men nu ökar förekomsten av hedersstrukturer. Samtidigt är kunskapen låg om vad det faktiskt innebär. Någon som har benat i frågan är Per Brinkemo, författare till boken "Mellan klan och stat" (Timbro 2014) och till flera artiklar om klan och heder på nättidskriften Kvartal.
Brinkemo förklarar att hederskultur inte stannar vid endast kvinnoförtryck, utan sträcker sig långt vidare än så. Det är inte heller enbart män som förtrycker kvinnor, utan andra kvinnor är också delaktiga, liksom att pojkar och män också drabbas. Hedersrelaterat våld grundar sig heller inte i vare sig patriarkalt förtryck, en viss social klass eller en specifik religion. Den gemensamma nämnaren är i stället klansamhället.
Klaner har vuxit fram i kontexter där avsaknaden av en stat gjort släkt och blodsband livsnödvändiga för skydd och trygghet. Familjestrukturer har fyllt statens funktion, och för att det ska fungera måste kollektivets bästa alltid gå före individens. Eftersom släkten räknas på faderns sida är det av yttersta vikt att han vet att de barn som kvinnan bär är hans. Klanens styrka, makt och överlevnadsförmåga avgörs av reproduktionen av nya familjemedlemmar. Kvinnor som lever sexuellt självsvåldigt riskerar därmed själva formen för samhällsorganisationen, och detta ses följaktligen som ett allvarligt brott som kan leda till döden. Kvinnan betraktas som en vara eftersom hon är potentiell bärare av mannens blodsgener. Hedern utgör en av de grundläggande kvaliteterna på varan, som måste skyddas och säljas till högsta möjliga pris. Det är ur dessa traditioner och tankemönster som tvångsäktenskap, könsstympning och annat hedersrelaterat förtryck stammar.
Kunskapen om klanstrukturer i Sverige släpar långt efter och det saknas studier och insikt i hur brottsligheten påverkas. Samtidigt hörs uttryck som "jag ska knulla din mamma" och "du trampar på min heder" allt oftare även i Sverige. Det har blivit vanligare att slagsmål och storkonflikter blossar upp, inte bara mellan enstaka individer, utan mellan tillrusande familjemedlemmar och släktingar. Dessa konflikter har inte sällan sin grund i en upplevd känsla av kränkthet, och kan leda till misshandel, skjutningar och mord.
Hedersvåld och klanstrukturer yttrar sig alltså inte bara genom hedersvåld och förtryck mot flickor och kvinnor som inte lever enligt sin släkts förväntningar på kyskhet, utan även genom masslagsmål och storbråk på offentliga platser. Solidariteten är inte förhandlingsbar, utan hela gruppen ställer upp för en familjemedlem, oavsett om denna är förtryckt eller förtryckare.
Integrationsenheten på Gotland föreläser sedan en tid om hedersfrågor, och Lena Wahlberg menar att: "Det här är ett stort arbete som behöver göras, och det är ett arbete som politiken i Sverige har blundat för alldeles för länge, eftersom man har varit rädd att det här ska spilla över till något rasistiskt."
Sverige är unikt i världen, både vad gäller jämställdhet och individualism. Ändå har vi tagits på sängen av att människor i stora delar av världen saknar erfarenhet av en liberal, sekulär och demokratisk rättsstat. Att kombinera denna okunskap med världens mest generösa migrationspolitik och närmast obefintliga krav på integration kan inte beskrivas som något annat än naivt.
Klantraditioner är mycket seglivade och handlar om långt mer än kvinnoförtryck. Värderingar ändras inte heller över en natt bara för att man korsat en gräns. Kunskapen om dessa kollektivistiska strukturer måste därför öka. Fort som attan.