Det drar en vindkraftsyra genom landet. Regeringen med Miljöpartiet i spetsen är inställda på att Sverige ska vara fossilfritt till år 2040 och att fler och större vindkraftverk är svaret. Fram till 2022 sjösätts 26 nya vindkraftsprojekt i Sverige som totalt omfattar 1 161 vindkraftverk, och som bara blir högre och högre. Först var de som Kaknästornet, sedan som Turning Torso och nu börjar de bli höga som Eiffeltornet.
Ivern att snabbt bygga ut landets vindkraft tar sig många uttryck. Bland annat utreds hur det kommunala vetot mot nya vindkraftverk ska kunna inskränkas och hur Försvarsmakten ska förmås till kompromisser när vindkraft ställs mot försvarsförmåga. Regeringen talar gärna om vindkraftens fördelar i närmast okritiska ordalag, men inte lika gärna om de nackdelar för djur, människa och natur som de stora och ljudliga vindkraftverken för med sig. Vindkraft låter visserligen både trevligt och miljövänligt på namnet, men verkligheten är en annan.
I Norge rapporteras över 500 fåglar, varav minst 100 havsörnar, ha hittats döda i Smøla vindkraftspark sedan 2006. ”Det är bara ett minimital. Det är långt ifrån alla döda fåglar som vi hittar", uppger seniorforskare Torgeir Nygård på NINA för faktisk.no.
Även i Sverige har personer vittnat om hur svårt skadade rovfåglar setts rusa runt i panik bland vindkraftverken. På sociala medier har det cirkulerat bilder på örnar med avklippta vingar.
Vindkraftens åverkan på djur och natur är en faktor som inte går att blunda för. Etableringen kräver stora ingrepp i naturen, och där vindkraftverken tar plats blir tidigare orört landskap sterilt och bullrigt. Människor och djur störs av oljudet och de gigantiska rotorbladen drar till sig insekter. När de står stilla blir de till matplatser för fåglar och fladdermöss, och när bladen börjar rotera igen förvandlas de till veritabla dödsmaskiner.
Skadorna för örnar, fridlysta fladdermöss, nattskärra, storlom och tjäderspelsplatser hamnar alltför ofta i medieskugga. Gotlands örnbestånd är både stort och tätt. På ön fanns 2020 omkring 55 kungsörnspar och 45 havsörnspar samt årsungar, och just vindkraftverk utgör tillsammans med elledningar den största faran för örnarna.
Även iskast hör till vindkraftens skadeverkningar. Dessa kräver säkerhetsavstånd mellan vindkraftverken och områden där människor vistas, men hur djurlivet påverkas förs det ingen statistik över.
Sverige behöver energi. Detta för att en lampa ska tändas när vi trycker på lysknappen, för att det ska gå att ladda elbilar och för att det ska finnas värme i elementen när det är kallt om vintern. I alla energislag finns målkonflikter mellan miljö och välstånd, och i ett sunt debattklimat kan dessa aspekter vägas mot varandra för att finna bästa möjliga balans mellan de olika kraftslagen. Men just i fallet vindkraft tycks politiker vilja bortse från att avvägningar måste göras även här.
Energimarknaden har satts ur spel till vindkraftsetableringens fördel med subventioner så att det blivit billigt och lönsamt att investera i vindkraft jämfört med andra energislag, såsom kärnkraft. Samtidigt utreder regeringen hur lokalbefolkningens makt ska kunna urholkas genom att inskränka det kommunala vetot mot nya vindkraftverk, samt hur Försvarsmakten ska förmås till kompromisser på bekostnad av rikets försvarsförmåga. Och allt detta för en opålitlig kraftkälla som är helt beroende av väder och vind.
Ett svar på varför vindkraften inte skärskådas med mer kritiska ögon kan vara de utländska ekonomiska krafter som är i rörelse. I dag utgörs 95 procent av dem som investerar i svensk vindkraft av utländska bolag. Mellan åren 2017 och 2022 satsades 90 miljarder kronor på att exploatera svensk natur för vindkraft, och av dessa var det statliga kinesiska kärnkraftsbolaget China Nuclear Power Corporation (CGN) inblandat i nästan en femtedel. Ett bolag som för övrigt är svartlistat i USA tillsammans med den kinesiska mobiltillverkaren Huawei. Risken att kinesiskt ägande av samhällsviktig infrastruktur i Sverige kan komma att användas som påtryckningsmedel går därmed inte att bortse från. Kina är därutöver knappast känt för att bry sig om sin egen miljö, och att de skulle värna om den svenska naturen är troligen för mycket att hoppas på.
Vindkraftverken syns i haven, på slätten och i fjällen. De driver effektivt bort befintligt djurliv med sitt buller och sina vingar och för med sig ett kargt och dött landskap där de drar fram. De är kraftigt impopulära bland de närboende, och i takt med att S-MP-regeringen gör vad den kan för att begränsa möjligheterna att hindra vindmöllornas framfart breder känslan av maktlöshet ut sig.
Medan utländska investmentbanker, kapitalförvaltare och pensionsbolag tjänar grova pengar på den orörda svenska naturen är det svårare att förstå varför den rödgröna regeringen inte talar mer om de problem som vindkraftverken för med sig.