Det är väldigt primitiva känslor som tar över när jag nås av nyheten att en fastlandsbaserad förening lyckats stoppa Sudersannas verksamhet på Sudersand.
Föreningens syfte är just detta, att av princip stoppa all utveckling de anser inte ska tillåtas på svenska stränder. Oberoende av vad de som berörs tycker om saken och vilka tillstånd som getts. Oberoende av att de själva sannolikt aldrig satt sin fot på stranden.
I överklagandet menar de att dispensen kommit till på godtyckliga grunder medan de själva "tycker" att stolarna och serveringen kan flyttas till något annat läge utanför strandskyddet. Överklagandeprocessen lär ta tid och sommaren är därför redan körd för Sudersannas.
Strandskyddarnas hemsida är helt anonym. Så som det brukar vara när det handlar om aktivism. För aktivism handlar inte bara om att fysiskt stoppa det man av olika skäl inte tycker om. Det finns byråkrataktivism för att dra ut på processer med förhoppningen att i första hand få rätt, i andra hand att den sökande ska tröttna och lägga ner sina planer.
Som att sista dagen för överklagande lämna in ett sådant för att stoppa ett lokalt företag på andra sidan av landet som fått statens (länsstyrelsens) tillstånd för sin verksamhet.
FAKE NEWS
I går nämnde jag begreppet "ansvarsfull nyhetsrapportering" och att det kan vara svårt att definiera vad detta är utifrån olika politiska ideologier.
Det är lättare är att säga vad det inte är och i går fick alla hushåll ett praktexempel på det i sina brevlådor. Gratistidningen påstår i en rubrik och därtill talande bild att upplagorna för Gotlands Media skulle minska.
I brödtexten dementerar de i och för sig sin egen rubrik när de skriver att det är precis tvärtom. För så är det. Både GA och GT ökade sina upplagor i senaste mätningen. Något som är fantastiskt roligt.
GA ökade med 100 och GT med 200 exemplar. Gratistidningen försöker få det till att de digitala upplagorna av någon anledning inte ska räknas, vilken grund de har för denna obegripliga slutsats berättar de tyvärr inte i den osignerade artikeln.
Syftet är självklart att läsaren ska minnas endast rubriken och bilden och inte läsa "det finstilta". Både läsare och annonsörer har rätt att kräva större trovärdighet av en tidning, om än den är gratis.
Att som lokal dagstidning öka sin upplaga i dessa tider är en bedrift. Kollar man i listan på alla tidningar där TS räknar upplagan årligen, är det mest minus. Det finns en kolumn som visar plus för många tidningar och det är den digitala upplagan.
Men de flesta har redovisar ändå ett totalt minus eftersom de tappar på papperstidningsupplagan.
GT ökar sin digitala upplaga med 33 procent och GA med 43 procent. Det är exakt samma produkt som papperstidningen.
De flesta bedömare räknar med att papperstidningsprenumeranterna kommer att fortsätta minska tills det en dag blir olönsamt att trycka och köra ut dem till läsarna.
Övergången från papper till digitalt går dock sakta, vilket är både bra och dåligt. Bra för att det än så länge är papperstidningarna som drar in mest intäkter. Dåligt för att de också står de största kostnaderna och att varje tidning blir dyrare och dyrare att producera och dela ut.
Jämförelser med hur man river av ett plåster har nog aldrig varit mer talande än som beskrivning av denna utveckling.