Centerpartiet är berett att släppa den famösa punkt 44 i ett nytt politiskt avtal. Ganska naturligt eftersom frågan röstades bort av SD, M, KD och V i måndags. Liberalerna aviserade redan före omröstningen att man tänkte lämna Januaripakten efter nästa val. Nu tog man steget tidigare i och med att regeringen föll och samarbetet därmed inte längre fanns på bordet.
Avtalet var byggt på mycket skakig grund, det förstod alla i januari 2019 men nu snart tre år senare verkar alla ha glömt hur det var. Ebba Busch tar upp kampen om den mest absurda beskrivningen av demokratin när hon kallar Januariavtalet för "mygel" och att "folkviljan rundats". Det slår nästan Marita Ulvskogs (S) utrop efter den borgerliga valsegern 1976: "Det känns som en statskupp".
Nooshi Dadgostar sa under måndagen upprepade gånger med dramatisk sorgsen min att ingen annan hade gjort så stora uppoffringar som Vänsterpartiet för att Sverige skulle få en regering efter valet 2018.
Det är ett påstående som kan diskuteras. De två politiska motståndarna Liberalerna/Centerpartiet och Socialdemokraterna satte mycket på spel när de lierade sig med varandra för att få till en regering.
Liberalerna som fäktar febrilt för att göra sig relevanta verkar hela tiden ligga ett steg efter medan den liberala kollegan Centerpartiet tvärtom styrt utvecklingen sedan valet och sett till att hitta lösningar framåt.
Liberalerna har nu valt högerblocket inklusive SD och är det parti som sannolikt minst av alla partier vill se ett extra val. Med 2 procents väljarstöd i de senaste opinionsundersökningarna har man inte jättemycket att sätta emot i politiska förhandlingar. Kan man återgå till ett nytt Januariavtal för att behålla sin position vid makten?
Centerpartiet som ligger högre i samma mätningar än de gjort på många år, skulle ha större chanser i ett extra val, men vill samtidigt fortfarande i första hand se överenskommelser i mitten, något som blir svårt så länge M och S inte tolererar varandra.
Temperaturen i svensk politik är högre än under brinnande valrörelse.