Det är väldigt bra för gotlänningarna men smakar det så kostar det. Vi får kompensation men det är mer än pengar som behövs för saker som andra regioner inte har problem med på samma sätt.
Det är som bekant konkurrens om all vårdpersonal i landet och det är trots allt ett större steg att flytta till Gotland än att flytta inom övriga Sverige. Inte många som tagit det steget har i och för sig ångrat sig men då och då blir de tvingade att åka tillbaka för att det antingen saknas jobb för en partner eller att man inte lyckas få tag i en bostad.
Stor tillgång på vård gör också att vi konsumerar mer vård. Men mycket vård ges på "fel ställe". Eftersom vårdens organisation har utvecklats som så många andra verksamheter till centralisering och "stordrift", har det blivit längre till vården för många när vårdcentraler och distriktssköterskemottagningar försvunnit.
Det finns också en sak som är riktigt märklig när man tänker efter. Och det är att det inte finns något alternativ mellan akut behov av vård och att få en tid på vårdcentralen om cirka 14 dagar.
Jo, visst kan man få tid snabbare hos sin vårdcentral om det är bråttom, även om det inte är akut. Men man ska ha ork och förmåga att "bråka sig till en tid". Då är det lättare att åka in till akuten för där får man i alla fall träffa en doktor även om man får vänta.
Många som kommer till akuten har därmed inte behov av akut vård om jag förstått saken rätt. Dessa borde snabbt hänvisas till rätt vårdinstans som då måste finnas.
Liberalerna har föreslagit en "lättakut" och det låter som en god idé. Den kan inte vara öppen dygnet runt men om behovet inte är akut borde man kunna vänta till nästa dag. Nu ska inte amatörer sitta och tantgissa helt utan kompetens men det är svårt att tro att det skulle bli dyrare än dagens läge.
Det brukar hävdas att vården är underfinansierad, men mer pengar är inte lösningen om inget annat förändras. Särskilt inte för verksamheter där behoven är oändliga. Det här är ett högst närvarande problem i dag, man vågar nästa inte tänka på hur det ska bli för kommande generationer när vi som då är gamla kommer att behöva mycket större andel av vården eftersom vi kommer att vara många fler än de som ska finansiera vår vård.
Det är inte längre en sensation att leva i hundrade år och fler och fler sjukdomar går att bota och lindra. Kommer vi att komma till en punkt där vården tvingas avstå från att bota människor för att det helt enkelt inte är "lönsamt" att hålla liv i oss?
Den digitala vården är i detta sammanhang en viktig pusselbit som borde hyllas istället för att hatas. Kan man hålla fler patienter "i från sig" genom att hjälpa dem på avstånd är det en enorm besparing, både för patienten och för kommunens kassa.