I går antog LRF Gotland ett uttalande vid sin stämma där man kräver agerande av regionen: "LRF kräver att Region Gotland gör verklighet av regionens strategier och ser resursen i de enskilda vägarna genom att investera och uppgradera enskilda vägar med statsstöd så de möter dagens behov. Att Region Gotland inför ett Regionalt stöd till samfälligheter som sköter enskilda vägar utan statsstöd och som bidrar till måluppfyllnaden i någon av regionens strategier".
Och det är rimligt att de viktiga vägarna som ofta leder ner till öns fantastiska stränder, ingår som en viktig del när man diskuterar landsbygds- och turismutveckling.
Frågan är dock komplex med olika ansvar och finansiering av vägarnas underhåll. Vissa enskilda vägar bidrar staten med stöd till underhåll, men det räcker inte och regionen, tidigare kommunen, har därför skjutit till resurser för att hålla dessa viktiga vägar öppna och tillgängliga.
Vissa enskilda vägar har inget stöd alls men här har regionen hittills skött underhållet sedan en överenskommelse vid kommunsammanslagningen 1970.
De gamla samfällighetsföreningarna för vägarna har inte varit aktiva sedan dess och i vissa fall måste Lantmäteriet göra nya bedömningar av ägarförhållandena för att bilda aktuella samfälligheter som eventuellt kan ta över skötseln.
Ett undermåligt underhåll av enskilda vägar med statsstöd, inom kommunal och regionalt ansvar och drift, har skapat ett mycket stort investeringsbehov för att möta dagens behov. Tyngre och större fordon samt en aktiv besöksnäring är verkligheten idag. Visserligen äger inte Region Gotland vägarna, men vid 1970 års kommunsammanslagning åtog man sig ansvaret. Region Gotland bär således ansvaret för dagens skick, och att de dåvarande aktiva vägsamfälligheterna idag är slumrande och inaktuella.
Stödet från staten har också minskat med åren. Enligt uppgifter i GA fick regionen statligt bidrag för 428 enskilda vägar 2016. 2020 hade siffran sjunkit markant – till 320.
Det statliga stödet täcker alltså inte kostnaderna och dessa har fått tas från annat i regionens budget.
"Som mest har statsbidraget stått för 70 procent av kostnaderna. I dag är vi nere mot 40 procent" förklarade Tommy Gardell (S) i tekniska nämnden på ett välbesökt möte om enskilda vägar för en tid sedan.
Visst kan säkert markägarna stå för underhållet och aktivera föreningar för detta men då är frågan hur tillgängligheten på påverkas. Varför ska markägarna bekosta underhåll som behövs för att hålla vägar tillgängliga för allmänheten?
Risken för att vägar ner till stränderna stängs av är uppenbar. Inte av elakhet utan för att hålla nere kostnaderna för underhållet. Och en och annan i ren protest skulle jag kunna tänka mig.
Så nog behöver frågan en långsiktig lösning som LRF konstaterar i sitt uttalande.
BOKVINNARE
Bland de rätta svaren på frågan om vem som var den siste att avrättas på Galgberget har följande fem dragits och vinner därmed boken "Galgbergets väktare".
Susanne Boberg, Levide, Maivor Wahnström, Bäl, Inga-May Olsson, Visby, Maud Hejdenberg, Visby, Kjell Österberg, Atlingbo.
Rätt svar var Anders Johan Hasselberg. Grattis! Böckerna kommer med posten.