Många kanske inte märkt det men det pågår en valrörelse just nu. Inför ett val den 19 september.
Inför detta val mobiliserar ytterhögern för att ändra på Svenska kyrkan som de anser har blivit ett vänsterliberalt projekt som tappat orienteringen och gjort avkall på den kristna tron. Sverigedemokraternas valmanifest inför Kyrkovalet den 19 september är 18 sidor tätskriven dröm om en kyrka utan förankring i omvärlden och i vår samtid. Kyrkan ska vara som den alltid varit. Psalmerna ska vara desamma och kyrkan ska inte ägna sig åt "socialistiska och liberala allmänetiska och politiska ställningstaganden".
Tramsigheter som människors lika värde och att se och värna de svaga i samhället får man anta.
Riktigt vad man konkret menar skrivs inte ut i klartext men förstår ändå av att läsa manifestet.
Retoriken känns igen från övrig sverigedemokratisk politik. Istället för svenskfientliga krafter ser man här "kyrkofientliga idéer". Den islamisering man ser pågå i resten av världen ser de också i svenska kyrkan... Man beskriver det som att kyrkans dialog med andra religioner betyder att den kristna tron sakta men säkert skalas bort till förmån för till exempel, och framför allt, islam.
Utbrytarna ur SD, Alternativ för Sverige (AFS), är mer rakt på sak i sin politik. "Kyrkan ska tas tillbaka", från vilka är oklart och man slår in ett antal öppna kyrkportar genom sina krav att kyrkan ska vara en samlande kraft och förmedla det kristna budskapet.
Man vill också ha mindre politisk styrning men först efter att man själv fått bestämma att skolavslutningar ska hållas i kyrkan, med präst och där kristna psalmer och nationalsången ska sjungas.
Och så klart "avveckla all invandringsaktivism", dock ska kyrkan hjälpa invandrare att återvända, riktigt med vilket mandat är oklart. Tvång? Kyrkan ska även "återgå till en ordning där äktenskapet är förbehållet man och kvinna".
Och som sista punkt efter en rad av krav på politisk styrning, vill man att kyrkan "undviker att ta ställning i dagspolitiska frågor".
Både SD och AFS ställer upp i kyrkovalet på Gotland.
Kyrkan är inte längre en statskyrka men den står ändå staten nära och vår statschef måste till exempel vara medlem i Svenska kyrkan. Valet till kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige berör således bara direkt medlemmar i Svenska Kyrkan.
Men kyrkan står ännu mitt i byn i den mening att mycket av våra traditioner och vår samvaro och gemenskap kretsar kring densamma. Såväl i glädje som sorg. Så den berör oss alla direkt i vår vardag.
Egentligen finns ingen anledning att det ska vara de politiska partierna som kandiderar i kyrkovalet när den inte längre är kopplad till staten. Det finns flera opolitiska listor medan Centerpartiet och Socialdemokraterna har egna liksom alltså SD och AFS.
Räknar man bort de två sistnämnda har nog den vanlige kyrkomedlemmen svårt att säga vad som skiljer listorna åt. Den verksamhet som drivs i kyrkans förtroendemannaled är inte partipolitisk. Det handlar om kyrkliga ting och praktiska saker som kyrkogårdar och personal.
De enda som vill göra kyrkan partipolitiskt styrd är just SD och AFS.