Handeln på Gotland har studerats av Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av Fastighetsägarna i Sverige.
Här finns väldigt mycket bra information om Gotland, var vi bor, hur vi bor och hur vi handlar. Ni kunde läsa om rapporten i gårdagens GT.
Eftersom det mesta av handeln är knutet till Visby är det de tre handelsområdena som utgjort utgångspunkten: Stadskärnan – småskalig handel och stort utbud av restauranger och beklädnad. Stenhuggaren – stormarknader och familjedestination. Skarphäll – lågpris och mer närservice än Stenhuggaren.
Det konstateras också att köpkraften på ön överstiger den fasta befolkningens. Här handlar alltså totalt sett fler än som bor här. Gotlands försäljningsindex är 109, vilket innebär att Gotland lockar till sig köpkraft från andra kommuner.
Effekten på sällanköpshandeln blir dock nära noll, då gotlänningar handlar på fastlandet för ungefär lika mycket som fritidsboende och turister handlar på Gotland.
Unikt för Gotland är att stadskärnan upprätthåller större andel av handeln jämfört med riket. Framför allt är det klädbutikerna som har svårt mot e-handeln. Gotlänningarna handlar både mycket och lite på nätet. Vi är färre i antal jämfört med snittet, men de som handlar på nätet handlar för större summor och vi har den högsta snittkonsumtionen i Sverige.
Det var inte jättemånga år sedan det var en etablerad sanning att butiker som HM aldrig skulle komma till Gotland eftersom vår befolkning var för liten. Numera har de flesta kedjor insett att Gotland är mer än sin fasta befolkning. Och efter att pandemin trädde in i våra liv är detta mönster ännu tydligare.
Det finns cirka 12 000 fritidsbostäder på Gotland, vilket motsvarar mer än 40 procent av det totala bostadsbeståndet. En stor andel av ägarna till fritidshusen bor i eller omkring Stockholm.
I rapporten om handeln på Gotland finns också uppgiften att prognosen för Gotlands fasta befolkning är att mellan 2019 och 2030 kommer den att ha ökat med cirka 8 procent, medan motsvarande utveckling i riket är cirka 7 procent.
Så köpkraften lär inte minska under överskådlig tid.
Det som däremot ändras är våra köpmönster och bevekelsegrunder för inköp. Alltmer handlas begagnat, eller på nätet och hämtas i butik. Det finns en brytningspunkt när en fysisk butik blir olönsam och när den dagen kommer, när det mesta av maten beställs digitalt, kommer det att innebära en stor förändring av hela handeln.
Det är inte bara stadskärnans handel som är hotad i det perspektivet utan även de större handelsområdena som i sig anses som hotet mot stadskärnorna i dag.
Tanken svindlar lite.