Att det som inte säljer finns det inte efterfrågan på och har därför inget existensberättigande.
Alla som ständigt granskas av medierna skulle kanske tycka det vore skönt att slippa. Definitivt alla de som har nåt att dölja.
Men journalistik är inte vilken vara som helst. En fri, obunden press, radio och tv är ett viktigt inslag i en demokrati. Men den största delen av all journalistik produceras i privata företag.
Man kan utan att överdriva konstatera att tidningsbranschen under lång tid levde i tron att det man gjorde och den modell för finansiering man hade skulle hålla för evigt. I alla fall är det så det ter sig när man ser utvecklingen de senaste cirka 20 åren.
Totalt oförberedd på det digitala skiftet gav man i panik bort det man tillverkade utan att ta betalt på nätet. I tron att papperstidningen skulle leva för evigt. Än i dag har man inte lyckats hitta en fungerande finansieringsmodell, samtidigt har man vant konsumenten vid att få nyheter gratis på nätet.
Många lever i tron att alla redaktioner finansieras av staten, helt eller delvis. Det stämmer till viss del, många har presstöd, det som numera heter mediestöd och ges till mer än bara papperstidningar.
Som alla subventioner har det påverkat branschen så att den anpassar sig till stödsystemet. Vilket inte är konstigt. Utan stödet skulle många medier ha mycket svårare att klara sig än man redan har.
För Gotlands Medias del är presstödet avgörande för att vi ska fortsätta ha två tidningar på ön.
Men kriterierna för presstödet har gjorts om och i dag delas skattepengar ut till Nya Tider, Exakt24, Samnytt och Swebbtv. Jag rekommenderar den som är intresserad att besöka dessa sajter för att se om man tycker det är väl använda skattepengar eller inte.
Lika många som klagar över att nyheter på nätet inte är gratis är de som klagar på "klickbeten" och annonser på nätet. Precis som med alla skvallertidningar skulle de inte existera om det saknades efterfrågan. Här fungerar nämligen marknadskrafterna fullt ut.
Klickbeten finns för att det lockar klick=besök på sajten i fråga.
Här finns också en stor gråzon mellan traditionella nyheter och klickbeten. En sajt, tidning, kanal måste hitta en blandning som tilltalar så många som möjligt. Det betyder främst nyheter av olika slag men också underhållning och förströelse.
Som konsument kan man välja att klicka in sig på en sajt som lockar med en rubrik om en kändis som man vet inte är sann men som man ändå vill läsa, för att se vad den egentligen handlar om.
Känslor och åsikter paketeras som journalistik. Tvärtom vad journalistik handlar om: den ska skapa känslor och åsikter, inte bestå av dem.
Ska mediestödet ha ett berättigande ska det delas ut till journalistik som inte bara är ansluten till det pressetiska systemet utan som också följer det och delar dess grundvärderingar.