Bofride: "Kommunals krav är på alla sätt rimligt"

Kommunal kräver samma rätt för privatanställda som offentliganställda att lyfta kritik utan risk för konsekvenser. Det är ett fullt rimligt krav.

Kritik behövs för att utvecklas. Att tysta kritik är således inte långsiktigt hållbart.

Kritik behövs för att utvecklas. Att tysta kritik är således inte långsiktigt hållbart.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Ledare2021-05-04 19:30
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

"Det ska inte spela någon roll om du jobbar åt en privat arbetsgivare eller en offentlig arbetsgivare. Du ska känna samma trygghet att larma om nånting är fel och arbetsgivarna inte ändrar på det." säger Kommunals ordförande Tobias Baudin till Sveriges Radio.

Debatten har väckts sedan en anställd vid Sabbatsbergsbyns äldreboende försökte slå larm om bristande smittskyddsåtgärder och blev åthutad av arbetsgivaren (Attendo) att hon ska vara lojal mot företaget. Att rutinerna i pandemins inledning fallerade är ingen unik händelse, det som är skandalen är att visselblåsaren blev åthutad av arbetsgivaren.

Som privatanställd omfattas man av lojalitetsplikt men när det gäller privata företag inom vård, skola och omsorg gäller sedan 2017 ”ett förstärkt meddelarskydd”. Det ska dock ändå vägas mot lojalitetsplikten så skyddet är inte optimalt.

Jag håller helt och fullt med om att det inte ska spela nån roll om man visselblåser på en statlig myndighet, inom den offentliga vården eller ett privat omsorgsföretag. All verksamhet som bedrivs på medborgarnas uppdrag och med medborgarnas finansiering borde vara transparent.

Lika viktigt som att ge alla anställda samma trygghet är att det ska råda en självklarhet för offentliganställda att utnyttja sin rätt. För om ingen ändå vågar kritisera, trots att man är skyddad enligt lag, då hjälper det inte att stifta fler lagar.

Det är ju faktiskt en större skandal att anställda tystas i offentlig verksamhet där skyddet för den enskilde är massivt.

Vi har två aktuella fall lokalt där anställda larmar om tystnadskultur: Gotlandshem och de gotländska biblioteken.

Personalen på biblioteken har fullt meddelarskydd och meddelarfrihet men kommunicerar ändå anonymt i de flesta fall genom insändare i lokalpressen. 

Detta vittnar om ett stort problem. Oavsett om problemet är anställda som vägrar acceptera arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, eller om det är arbetsgivaren som styr utan att lyssna.

Chefer som inte inser sin makt över de anställda behöver påminnas om att maktbalansen är extremt ojämn. Om din tillvaro som anställd blir en pina är hela tillvaron i kaos. Och det är inte bara att "byta jobb" om "det inte passar". 

Sen ska det inte stickas under någon stol med att anställda som under många år skapat sig ett sätt att arbeta som plötsligt ifrågasätts kan skapa en motsträvighet som blir svårhanterad. 

Vad som är hönan och ägget på Gotlandshem och biblioteken vet bara de inblandade.

Lösningen är i vilket fall inte hårda nypor. Lösningen är att lyssna och ha en öppen dialog, och inte bara när det är tal om förändringar.  

Lagen om meddelarskydd är ett juridiskt skydd, men till syvende och sist handlar det om att ha ett tillåtande och öppet klimat. Har man under lång tid signalerat tystnad så tar det tid att få de anställdas tillit till att våga prata öppet.

Kritik är inte farlig så länge den får yppas fritt, stängs den inne bildar den en gas som kan förgifta en hel arbetsplats.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.