Som när Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) nu diskuterar att mediestödet ska vara kopplat till ett krav på "ansvarstagande nyhetsförmedling".
I dagsläget är det ganska klart vad som menas, att nyheterna ska vara sanna och relevanta och fria från åsikter och propaganda.
Men vad händer om vi får en regering med en helt annan syn på vad begreppet "ansvarsfull nyhetsförmedling" innebär?
När Socialdemokraterna med stöd av SD 2013 bestämde att bryta ut en del av budgeten som man inte gillade och fick majoritet för att stryka den, bröt man också den praxis som sedan 90-talskrisen sagt att budgeten ska antas i sin helhet. Det gällde då sänkningen för statlig skatt samt ett femte jobbskatteavdrag.
När nu Liberalerna vill gå till val med samma metod, att en M/KD-regering skulle leda genom att vilda hoppande majoriteter. Ibland med stöd av SD ibland av andra. Det gillas inte av Socialdemokraterna.
Samtidigt finns ett annat orosmoln för två av partierna i detta nya tänkta block. Och det är en överhängande risk att det inte ens kommer in i riksdagen.
Även Miljöpartiet balanserar på gränsen.
Med tanke på denna stora osäkerhet, samt med lärdomen av valresultatet och regeringsbildningen 2018 borde alla partier vara ödmjuka inför väljarnas beslut innan de tvärsäkert utlovar vilken regering de avser att ingå i.
En förutsättning för att en statsminister ska få talmannens uppdrag att bilda regering är att hen kan visa att hen har stöd för att få igenom sin budget. Om budgeten ska förhandlas före valet med en rad olika överenskommelser inom olika områden, ett Januariavtal on speed, kommer det att bli väldigt krångligt, både för partierna och för väljarna.
Det handlar numera mer om vilken statsminister som riksdagen är beredd att tolerera. Därefter får budgeten pusslas ihop bäst det går.
Därför är det avgörande att partierna innan valet redovisar sina alternativ och vad de är beredda att förhandla om och inte och med vilka partier. Åtminstone i stora drag.
Ju fler alternativ som man håller öppna desto större chans har man att få vara med och bestämma.
Såvida man passerar gränsen på 4 procent av rösterna.
Skulle varken KD, L eller MP komma in har vi ett helt nytt scenario.
På Gotland trivs Alliansen i varandras sällskap, de oenigheter som finns har man klarat av att hantera utan dramatik. Men även här består den politiska ledningen av en minoritet sedan valet 2018. Det behövs strategier för hur man möter ett valresultat liknande efter nästa val.