Jag har många gånger funderat över hur Medeltidsveckan, med så stort engagemang, så många eldsjälar och så många besökare, inte har lyckats få ekonomin att gå ihop under alla år.
2010 skrev jag så här: "Lönsamhet ska inte vara en förutsättning för kulturarrangemangs existensberättigande men det måste bli tillåtet att tjäna pengar på den kultur som kan vara lönsam".
En inställning jag fortfarande står för.
Betalningsviljan finns. I år behövde man köpa ett pass för att komma in. Inte av ekonomiska skäl utan för att coronaanpassa det stora evenemanget. Det blev dock en ekonomisk succé som man avser att behålla.
Det är klokt.
Den kritik som förts fram – till största delen av internets återkommande och mycket aktiva klagomur – vill göra gällande att det är orättvist att ta betalt för alla har inte råd.
Som veckans vd Christopher Sandberg sa i GT igår. 90 kronor för en heldag kan jämföras med en (1) fika.
Det är konstigt det där att vissa saker anses ohemult dyra när de kostar väldigt lite jämfört med annat. Jag har tidigare jämfört en månads kostnad för att få tillgång till allt som finns att läsa på helagotland.se med en (1) dagens lunch.
Gemensamt är att det till viss del handlar om verksamheter inom kultursfären. Varför just kulturarbetares alster ska vara gratis är märkligt, menar man att skattepengar ska täcka medborgarnas rätt till medier och kultur i alla dess former?
Det är väldigt bra att fortsätta ta betalt, det är verkligen inga överpriser som tas ut och veckan är så mycket mer än marknaden.
Medeltidsveckan är en fantastisk magnet till Gotland. Många lever för vecka 32. För den som inte riktigt kan förstå veckans dragningskraft rekommenderas den fantastiska dokumentären "7 dagar" (finns på Youtube). I filmen berättar bland annat en återkommande deltagare att fick han inte vara ledig vecka 32 skulle han säga upp sig.
* * *
Nu till en annan sorts medeltid, en som tyvärr pågår.
"Men efter år av hetsande mot ensamkommande barn som tillhör en folkgrupp utsatt för etnisk rensning av talibanerna är det möjligt att vi i Sverige har tappat blicken på att medeltiden åter lägger sig över Afghanistan". Citatet kommer från en text av skribenten Hynek Pallas i Göteborgsposten i går.
"Vi ska inte tillbaka till 2015" säger både Stefan Löfven och Ylva Johansson, ändå är deras tongångar som ett eko från just 2015 fast då från Sverigedemokraterna. Det man talar om är inte en kris för alla som tvingas fly, utan krisen sägs uppstå här, för oss, i Europa och i Sverige.
Människor flyr i tusental, klänger sig fast vid flygplan. Men Sverige och Europa bygger murar för att slippa "krisen från 2015".
Sveket mot det afghanska folket är så monumentalt.