Det fanns inte längre något hot som motiverade Försvarsmaktens närvaro här ute i Östersjön. Det var många som redan då ruskade på huvudet, jag upplevde tiden som präglad av en sorts förlamning. Efter att KA3 och Lv2 lagts ner trodde nog de flesta att Gotland gjort sitt, inte kan de väl lägga ner den sista delen av försvaret?
Arméinspektören, generalmajor Sverker Göransson, sa vid avslutningsceremonin den 28 maj: "Vi tror att det här är rätt väg men först efter några år vet vi bestämt om det var rätt eller fel beslut".
I dag vet vi, det var fel beslut. Det dröjde bara tio år tills man beslutade att försvaret skulle återuppbyggas på Gotland.
Hur mycket detta felbeslut kostat vore intressant att veta. Både i förlorad kompetens, fastigheter, övningsområden och i alla statens kostnader för att på olika sätt kompensera konsekvenserna av beslutet.
Lägg där till de stora kostnader som nu behövs för att bygga upp allt igen.
För Gotlands del blev beslutet hårt för arbetsmarknaden och alla de företag som på olika sätt hade sin utkomst av att leverera olika varor och tjänster till försvaret.
Men det öppnade också för efterlängtad utveckling söder om Visby.
Den våta filt som legat över hela detta områdes potential för ett växande Visby lyftes bort och planeringen inleddes omedelbart för en utveckling.
Nu verkar Försvaret göra vad det kan för att dra tillbaka filten över området runt Tofta skjutfält, det övningsfält man för bara några år sedan inte hade användning av. Det skapar självklart konflikter och stora bekymmer för både samhället och individer som fått klartecken för olika projekt, projekt där man satsat både tid och pengar men som nu riskerar att stoppas på grund av försvarets återvunna makt över området.
Försvaret av Gotland måste självklart ha förutsättningarna för att bedriva sin verksamhet. Men andras rättigheter försvinner inte för att Försvarsmakten ändrat sig och återvänt.
GT börjar i dag publicera ett antal artiklar kring denna svåra fråga. Som i många andra komplicerade frågor är det lätt att beskriva problemen, svårare att peka på enkla lösningar.
* * *
I dag får vi veta hur många på ön som insjuknat i covid-19 under julhelgen. Om ytterligare några dagar får vi besked om hur många som smittats under julfirandet.
Jag förstår att man inte lämnar ut detaljer om var smittorna spridits men det skulle vara intressant, och pedagogiskt, att berätta om sammanhangen. Är det i privata sammanhang, i handeln eller på krogen?
Av de skärpta restriktionerna att döma utgör restauranger ett av de största riskområdena nationellt. Något som är svårt att förstå med tanke på att just där har man noga övervakade rutiner och regler för att förebygga smittspridning.
Å andra sidan kunde vi nyligen konstatera att, trots att alla regler följts, blev samtliga gäster och musiker, ett 30-tal personer, smittade vid en konsert inomhus i Burgsvik.
Det hade varit så mycket lättare om spridningen följde nån sorts logik och rättvisa.
Men nu gör den inte det.