Ö-läget, det förbannade och det välsignade.
Växer man upp på en ö finns nog alltid en längtan bort, till andra sidan havet. I ungdomen bort från ön, senare livet tillbaka – hem till Gotland.
Gotland har dock varit en ö mitt i händelsernas centrum genom tiderna. Så nån isolerad håla har det aldrig varit, det skämtas om gotlänningarnas inavel men faktum är att ön haft mer kontakter med omvärlden än många andra orter i landet.
Under Hansan var Gotland typ som dagens Dubai med sina packhus och kyrkor som nästan nuddade himlen. Rikedomarna var stora och det skulle visas.
I dag tar GT ett helhetsgrepp i befolkningsfrågan. Etnolog Owe Ronström reder ut hur befolkningen förändrats över tid. Och även om Gotland haft inflyttade har det också funnits tider med motsatsen. Under andra halvan av 1800-talet sökte många gotlänningar, liksom övriga svenskar, lyckan i Amerikat.
Men gotländska emigranter valde att återvända i större utsträckning än andra svenskar.
Under olika perioder i historien har Gotland varit målet eller delmålet för människor på flykt. På 40-talet från de baltiska staterna, och på 90-talet kom de via dessa stater från bland annat Iran och Irak.
I dagarna uppmärksammar lokala medier att det är fem år sedan flyktingströmmen 2015 förde hundratals människor till vår ö.
Av alla som kommit hit under åren har dock få stannat. Gotland har fortfarande låg andel utomlands födda, 9,2 procent medan snittet för riket är 20 procent.
Allt detta och mer kan ni läsa om i dagens tidning.
När vi nu passerat det magiska 60 000-strecket är det inte bara att luta sig tillbaka och räkna in det som en automatisk fördel för skatteunderlaget och välfärden.
Vi har få större företag med kvalificerade arbetstillfällen. Inte heller har vi längre nån stor arbetsplats i stil med Ericsson/Flextronics. Bostäder är en annan "trång sektor". Inget av detta är någon nyhet.
Region Gotlands dominans som arbetsgivare med nära 7 000 anställda behöver konkurrensutsättas varje gång det finns tillfälle. Dels för att det alltid sporrar med konkurrens, dels för att det behövs alternativ, inte bara en arbetsgivare inom vissa områden.
Som många redan påpekat har Gotland också fått en oväntad skjuts i och med coronapandemin. Många deltidsboende som har möjlighet att jobba på distans har upptäckt att det fungerar ypperligt och kommer sannolikt att tillbringa mer tid här även post corona. Kanske till och med flytta hit.
Det är intressant att se vilka grupper det är som är mest "lönsamma" att få hit. Särskilt gruppen pensionärer är ju i dag knappast en homogen grupp. Här ryms allt från pigga 70-åringar som fortfarande jobbar till människor i behov av mycket vård och omsorg.
Företagen vittnar ständigt om kompetensbristen som det största problemet, men vad gör vi för att efterlysa den kompetens vi behöver? Jag håller mig ganska uppdaterad i det mesta men har ingen aning om vilka yrken det är vi behöver få hit. Det borde var och en gotlänning veta på sina fem fingrar för att hjälpa till att locka hit den kompetens som behövs.
Alla känner ju oftast nån som känner nån.
60 000-strecket passerat, ni kör vi mot 65 000!