För företagen är det en sak att tampas med konjunkturer, de är någorlunda logiska och följer oftast ett mönster. Men den ekonomiska katastrof som pandemin lett till har få kunnat förutse och parera.
Svårast är det så klart för alla som är beroende av allt det som nu är satt på paus. Musik, teater, krogarna, klädbutiker. Med flera.
Andra har klarat sig bättre. Matbutikerna visar till exempel på rekordsiffror. Detta lite på restaurangernas bekostnad eftersom vi lagar mer mat hemma när vi inte kan äta ute i samma omfattning som förut.
Detta påverkar också dem som ser till att vi har mat att köpa i butikerna: lantbrukarna.
I går kom Swedbanks årliga lantbruksbarometer som visar på en bibehållen ekonomi och god framtidstro hos svenska bönder medan investeringarna generellt har minskat.
På frågan ”Hur trivs du som lantbrukare” svarade 98 procent att de trivs mycket bra eller ganska bra vilket är samma nivå som förra året. Det är en himla tur att bondelivet är så mycket mer än ett yrke. Alla dessa landsbygdsbyggare som gör att vi har ett samhällsliv även utanför städerna.
Historiskt har gårdarna och därmed yrket gått i arv men det är inte lika självklart längre. De yngre har sett vilket slit det är och hur ens ekonomiska resultat är helt beroende av politiska beslut och vädret. Båda ungefär lika opålitliga.
Jordbrukspolitiken håller på att reformeras i EU. Det är inte mycket som når upp till nyhetsrapporteringarnas löpsedlar. Men dess konsekvenser kommer att märkas. Den nya politiken ska gälla från 1 januari 2023.
I dag råder ett system där lantbrukarnas produktion är reglerad både vad gäller ur mycket man producerar och hur. De stöd man får från EU är inga bidrag utan ersättning för att man följer dessa regler för allas bästa. Inte minst för att priserna ska hållas nere för konsumenterna.
Det som slarvigt brukar kallas "miljonregn" över bönderna är snarare släpande intäkter för redan utfört arbete.
Enligt regeringens hemsida har Sverige drivit på för en ökad miljö- och klimatambition jämfört med i dag, att reformen ska värna konkurrenskraften för EU:s och Sveriges jordbrukare och att jordbrukspolitiken ska bli enklare och effektivare.
Att bönderna, i alla länder, måste ha långsiktiga och hållbara spelregler har blivit tydligt inte minst under pandemin. När många talar om Sveriges läge vad gäller självhushållning under en längre kris är det inte krig man menat utan just det vi lever i nu.
Riskerna handlar mer om sjukdomar och attacker mot vårt digitala samhälle än att nån ska invadera oss med vapenmakt.
Samhället håller övningar på alla nivåer med jämna mellanrum men nu har vi fått öva i skarpt läge under ett år. Ändå är krisen ganska hanterbar, samhället fungerar trots allt om än i ett långsammare tempo.
Nu gäller det att vi lär av det och bygger starkare strukturer för framtiden.