Sedan ska beslutet konfirmeras av regionstyrelsen i januari, därefter slutligt antas i fullmäktige i februari.
Möjligheten att påverka politikerna finns nu, under de veckor där politiker är på turné runt ön för att lyssna och samla in synpunkter och fakta som inte finns med i underlaget eller där man anser att underlaget är fel. Man kan också lämna synpunkter via mejl (kolla regionens hemsida).
Tyvärr är debatten väldigt polariserad vilket i mångt och mycket döljer fakta och de sakliga grunder som finns för översynen. Från båda håll måste jag säga. De som tycker att förslaget ska förkastas bortser från de problem som alla ser ligger i framtiden och menar att det fungerar bra i dag alltså behöver inget göras.
De som tycker att de som protesterar bara ser till sig själva och struntar i kvalitet och villkor för lärare och andra skolanställda, viftar helt bort vikten av att ta in andra perspektiv i beslutet. Lika lite som att vi kan vifta bort framtidens problematik att upprätthålla kvalitet och tillgång på lärare, lika lite kan vi vifta bort hur en skolnedläggning faktiskt påverkar de gotländska landsbygderna.
Det finns de som nu ropar om att utredningen är precis det som regionledningen ville ha och att man nu är "feg" när man inte rakt av köper förslaget. Att man skulle ha styrt upp utredningsuppdraget bättre om man inte är nöjd med resultatet.
Jag förstår inte logiken. Uppdraget var att skolans behov och villkor skulle utredas utifrån just skolans perspektiv. Hur skulle det se ut med en skolorganisation som är optimal för skolan och som är anpassad till det system vi har för vad skolan "ska" kosta enligt utjämningssystemet?
När man har denna kunskap ska man väga in de andra perspektiven, konsekvenser för landsbygden, barnperspektivet, hur man ska hantera de skolor där bygden och lärarna jobbat för skolans utveckling och lyckas men ändå finns på listan för hot om nedläggning.
Är vi beredda att hålla fast vid det inomregionala stödet och hur mycket får det kosta? Är vi beredda att tillföra de pengar som behövs i fastigheterna?
Frågan är större än själva utbildningsuppdraget. Politikerna i barn- och utbildningsnämnden har dock som sin högsta prioritet att borga för att elever i gotländsk skola får en god och jämlik utbildning. De andra perspektiven ska mer lyftas in när frågan ska behandlas i regionstyrelsen och fullmäktige.
De som vill lyfta helheten och skolornas betydelse för bygden behöver därför rikta in sig på politikerna i regionstyrelsen och fullmäktige. Och att bara föreslå att förslaget ska kastas är inte konstruktivt, det behövs argument som är byggda på de faktiska utmaningar som beskrivs i utredningen. För de försvinner tyvärr inte.
* * *
Man kan tycka att det finns många viktiga saker att kommentera som ledarskribent i dessa dagar men Erik Fransson, Gotlands Folkblad, ägnar hela sin ledare i gårdagens tidning åt mansplaining kring betydelsen av demokrati, med hjälp av Wikipedia.
Januariavtalet är en överenskommelse mellan fyra partier, framarbetat i demokratisk ordning där man tagit och givit för att sedan stå enade bakom resultatet. Demokrati i sin prydno. Punkten om Las är inte framtvingad som Erik Fransson beskrev det, den är ett resultat av en förhandling som även S står bakom.
Pacta sunt servanda, som man säger.