Eftersom jag begärt ut, och rapporterat om, samtliga klagomål och synpunkter som lämnats in för öns särskilda boenden under 2020 blev jag något fundersam när jag läste Socialdemokraternas reservation gällande Sudergården på socialnämndens senaste arbetsutskott.
Nämnden ska behandla frågan om eventuell ny upphandling av Sudergården och Socialdemokraterna vill att driften tas över i regionens regi. Bland annat hänvisar de till kvalitetsundersökningar där de påstår att Sudergården ligger över både övriga Gotland och riket när det gäller antalet klagomål: ”Resultatet gällande synpunkter och klagomål är långt över riket samt övriga särskilda boende på Gotland för 2020.”
Hade man velat veta hur det faktiskt ligger till, och inte var så otroligt angelägen om att hitta saker som stärker ens tes så hade man sett att frågan gällde "Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet?"
Att Sudergården har ett högt resultat är alltså något positivt. De vet vart man vänder sig om man har klagomål och med tanke på att inte ett enda klagomål eller synpunkt kommit in under hela 2020 kan man dra slutsatsen att inga klagomål finns.
Jag är uppriktigt förvånad över att det inte verkar finnas nån som helst vilja att ta reda på fakta bakom en av de mest stridbara frågorna på Gotland just nu. Varken hos politiker eller journalister. Ingen kollar källor eller fakta.
Än till denna dag har ingen pratat med de anställda vid dessa boenden, anställda som man från olika håll beskriver som att de är alldeles för få och jobbar under dåliga villkor. Men ingen är intresserad av att beskriva detta närmare. Alla får prata om dem men ingen pratar med dem. Det är beklämmande på så många sätt.
Jag har anklagats för att enögt och okritiskt försvara privata äldreboenden. Det är totalt ointressant för mig om driften är offentlig eller privat, däremot vill jag veta om någon missköter sig. Om det finns två helt olika bilder av något så kan inte båda sidor stämma. Om min bild är fel vill jag veta det.
Nu visar den brukarundersökning som Socialdemokraterna hänvisar till i verkligheten exakt motsatsen till det Håkan Ericsson påstår i socialnämnden. Sudergården har generellt bättre omdömen än snittet. Se bilden härintill.
Förutom att både facket och partierna till vänster tar sig rätten att föra de anställdas talan utan att ens prata med dem, rullar påståendet att upphandlingar per automatik leder till en nedåtgående spiral. Tesen är att om det hela tiden är det billigaste alternativet som "vinner" minskar också resurserna till äldreomsorgen totalt över tid.
Detta resonemang bottnar i en missuppfattning att det skulle råda olika krav på verksamheten, beroende på vilken driftsformen är. Det offentliga antas ha högre krav medan de privata kan lattja runt lite som de vill.
Kraven är dock desamma. Vill man ha högre krav så kan man ställa högre krav. Om sedan ett privat företag kan utföra uppdraget till en lägre kostnad, dessutom med mer nöjda boende än andra, borde det vara positivt.
Inte något som ska pekas finger åt.