Att det ens ställs som en fråga är för mig obegripligt. Hur kan man tro att vi inte går plus på den näring som sysselsätter så många på så många olika sätt, och som ger oss ett utbud vi bara skulle kunna drömma om utan alla besökare. Turister som deltidsboende.
Återkommande önskningar om att turismen ska begränsas står emot det samlade officiella Gotland som jobbar för motsatsen: att fler ska komma hit, men självklart helst inte i juli utan på andra tider på året.
Efter många långa månader av avståndstagande och isolering blev det nog en chock för oss alla när locket lyftes av och besökarna kom i mängder. De få gånger jag gett mig ut i vimlet har dock avståndshållandet fungerat hyfsat.
Anhopningen av besökare under några få sommarveckor behöver dock mötas på ett bättre sätt vad gäller sophantering och förutsättningar för besökarna att kunna göra rätt. En större kraftsamling under de mest intensiva veckorna är angelägen. Hellre ha för stor kapacitet för till exempel sophantering än för liten. Inget ger så dålig reklam som berg av sopor.
Ja, visst, det finns ett eget ansvar men hur ska man kunna bära med sig sitt skräp vidare till exempel på en restaurang eller klubb? Lämna in det i garderoben?
Bättre service vid badstränder är också ett måste. Både i stort och smått. Toaletter är ett minimum av service på de stränder där vi vet att många befinner sig. Oavsett om det är samfälld mark eller regionens ansvar.
Det här gäller några korta sommarveckor där taket slås i för vad Gotland klarar av. Men att tala om massturism och kaos är att ta i.
Årets belastning på lasarettet är så klart mer problematisk än vanligt. Efter ett och ett halvt år med pandemianpassad vård och stor tillströmning av besökare på det, märker vi av att smärtgränsen är nära. Akutmottagningen på Visby lasarett har generellt väldigt många fler besök per tusen invånare än andra regioner, något som delvis förklaras med att vi har många besökare. (GT berättade om detta i en artikel 5 augusti).
Kostnaden för själva besöken faktureras besökarnas hemlän men arbetet belastar gotländsk sjukvård och innebär naturligtvis en merkostnad för att upprätthålla en större bemanning med mera. Liksom det gör för sophämtningen och annat.
Hur man skulle räkna ut "turismens kostnader" är därför svårt att se. I alla fall om man vill ha ett korrekt svar, rensat från "turismens intäkter".
Problemen som uppstår för oss fast boende att klara vår vardag trots semester kan vara nog så irriterande, det tycker vi nog alla lite till mans. Men då kan vi tänka på att om bara några dagar har vi allt för oss själva igen. Och det skulle vi inte ha haft utan de där jobbiga veckorna när det inte går att hitta en parkering vare sig man är i Visby eller på Hemse.