Bofride: Tillgänglighet är ett vitt begrepp

Hela Gotland pustade ut när nyheten kom att Strandskyddarna drar tillbaka sin överklagan. Den borde dock aldrig ha tillåtits komma in.

Sudersand+Sudersannas=sant.

Sudersand+Sudersannas=sant.

Foto: Dennis Pettersson/arkiv

Ledare2021-04-01 07:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Föreningen Strandskyddarna meddelade i går att man dragit tillbaka sin överklagan angående strandskyddsdispensen för Sudersannas. 

Sannolikt har man förstått vad det är man överklagade. Att det inte var den "restaurang" man skriver om i sin överklagan och som man påstod hindrade allmänhetens tillgång till Sudersand. I en intervju i radion förklarar advokaten Lars Stenberg varför man återkallat sin överklagan. Det var en rad sakargument som man rimligtvis borde ha undersökt innan man lämnade in en ansökan, sista dagen.

Alla vågar inte ropa hej än och inväntar domstolens beslut. Så här säger Henrik Johnsson, beredningsjurist vid Mark- och miljödomstolen till Helagotland.se: "Det stämmer att det har lämnats in en återkallelse av överklagandet och domstolen har för avsikt att skriva av målet. Något formellt avskrivningsbeslut har ännu inte fattats".

Enligt P4 Gotland väntas beslutet fattas i dag.

Så det verkar som om detta drama slutar väl och bra är också att det så pedagogiskt uppmärksammat vad som är fel i dagens system. Alla föreningar som funnits mer än tre år, har mer än 100 medlemmar och är en intressepart för miljöfrågor har rätt att överklaga alla frågor som berör natur- och miljöskydd, överallt.

Det leder till en orimlig balans mellan lokalsamhällets intressen och föreningar som driver ärenden på ett strikt principiellt plan.

Jag läser ett inlägg på Facebook av Gotlands före detta stadsarkitekt, Ulf Johansson, som ger en bra bakgrund till de strandskyddsregler vi har i dag. "Dessa absurda 100-metersintervaller har ingenting med verkligheten att göra. Återigen – syftet med strandskyddslagen är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stranden. Naturvårdsverket har aldrig fattat vad det betyder och gör det för lätt för sig".

Det är totalt knas att samma regler ska gälla i Stockholms skärgård som längs Gotlands 80 mil kust och ett litet vattendrag i en skog eller en anlagd bevattningsdamm. Och att en liten förening helt utan förankring kan stoppa en verksamhet de aldrig ens besökt.

Alla vi som inte har en fin stuga inom gångavstånd behöver också kunna få hänga på Tofta eller Sudersand en hel dag med tillgång till service, hygienutrymmen och god mat och dryck.

Tillgänglighet är ett vitt begrepp.

Dialogen mellan den massiva gotländska opinionen och föreningens få namngivna företrädare rörde upp känslor och de på Gotland som initierat det hela har inte synts eller hörts alls.

För när ingen begriper hur den andra tänker är det bra med dialog så man förstår varandra även om man inte håller med. 

Vi har nog de flesta erfarenhet av att hamna i skottlinjen om man väljer att engagera sig i saker och ting. Facebook är fantastiskt för att hitta likasinnade, skapa nätverk och kommunicera. Men där finns också de som inte vill ha dialog utan enbart konfrontation.

Vi måste kunna hantera samtalet utan att anklaga kritik för att vara mobbning och kräva att oliktänkande blockeras och slängs ut.

All heder till Strandskyddarna som drog tillbaka sin överklagan och det motsatta till alla som verkar i lönn i kulisserna för att skydda "sina" stränder från oss andra.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.