Torsdagen den 11 juli fick tiotusentals nervösa ungdomar runt om i Sverige sina antagningsbesked till högskolor och universitet. Förhoppningsvis släpper nervositeten med beskedet att man har kommit in på sin drömutbildning, att man kanske är på väg till en ny plats, mot ett bättre liv.
För många ersätts dock nervositeten med ångest över något annat. Nämligen frågan: var ska jag bo?
Enligt Ungdomsbarometern väljer en av fyra blivande studenter bort lärosäten på grund av bostadsbristen. På Gotland blir situationen inte bättre, utan sämre. Enligt Länsstyrelsens regionala bostadsmarknadsanalys finns det enbart 278 dedikerade studentbostäder för de 1550 som studerar vid Campus Gotland. Något som gör Gotlands situation mer komplicerad än på de flesta campus på fastlandet är att många studentbostäder bara hyrs ut nio eller tio månader om året. Vill man som student stanna kvar på ön över sommaren för att jobba eller plugga sommarkurser, måste man konkurrera inte bara på den vanliga bostadsmarknaden, utan också med sommargäster.
Men som sagt är det inte bara på Gotland som bristen på studentbostäder är problematisk. Runt om i Sverige har studenter och unga svårt att hitta boende och flytta hemifrån. I Aftonbladet (8/7) skriver ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer, Rasmus Lindstedt, tillsammans med Hyresgästföreningens Ola Palmgren om bostadsbristen för studenter. De konstaterar att "Studenters bostadsbrist har [...] blivit en internationell konkurrensnackdel." Det går inte att göra annat än att hålla med i den analysen. Tyvärr, som i så många fall när man har med Hyresgästföreningen att göra, landar man bara i åtgärder som innehåller bidrag, subventioner och ökad statlig inblandning.
Lindstedt och Palmgren avfärdar också förslag om lättade tillgänglighetskrav och kommer fram till att dessa är "verkningslösa" och har "en väldigt liten effekt” på byggandet av studentbostäder. För den student som för första gången kliver in i sin studentlägenhet och ser att ens badrum nästan är lika stort som övriga lägenheten, inser nog ganska snabbt att det inte skulle vara helt verkningslöst. Lättande av tillgänglighetskrav kommer inte att göra att bostadsbolag plötsligt börjar bygga en massa nya bostäder, och det är det heller ingen som har påstått. Vad det däremot skulle göra är att fler bostäder får plats när man väl bygger, och att ytan som används för bostäder blir mer effektivt utnyttjad.
Subventioner och bidrag kommer inte att lösa bostadsbristen. Regeringen Löfven testade byggsubventioner utan några speciellt stora resultat. För att bostadsbyggandet ska komma igång igen måste regler förenklas. Byggprojekt kan inte fastna i åratal av överklaganden.
Här på Gotland måste Regionen ta ett större ansvar. Det är rimligtvis i Gotlands intresse att campuset är en attraktiv plats att studera på. Det är kanske inte realistiskt att det ska finnas dedikerat studentboende för alla som studerar på Campus Gotland, men att åtminstone hälften av studenterna ska ha ett året-runt-boende borde vara fullt görbart.