När Nybergs entreprenad för ett par veckor sedan ansåg sig tvunget att varsla delar av sin personalstyrka om uppsägning – 13 av 33 byggnadsarbetare – så skyllde bolagets vd Thomas Olsson inte på byggmarknadens utveckling på ön:
– Vi har dåligt med jobb just nu. De vi har varit med och lämnat anbud på har vi inte lyckats få. Det har varit för mycket stolpe ut.
Även om han generellt var positiv inför byggbranschens framtida utveckling på ön med flera stora projekt på väg, så identifierade Thomas Olsson ändå ett problemområde. Han var tydlig med att det byggs alldeles för lite bostäder på ön, vilket blev än tydligare i P4 Gotlands intervju:
– Däremot ser det ganska mörkt ut när det gäller bostadsbyggandet och det är vi väldigt oroade över att det inte kommer igång bostadsprojekt.
Thomas Olssons beskrivning bekräftas av Statistiska Centralbyråns statistik över bostadsbyggandet på Gotland, som P4 Gotland rapporterar om. Gotland är en liten Region – Sveriges minstan – och när man för statistik över antalet bostadsbyggen efter när de påbörjas, så kan det bli kraftiga skiften både uppåt och nedåt som inte nödvändigtvis säger allt om den verkliga utvecklingen. Men nog säger det ändå något om förhållandena på Gotland när antalet påbörjade bostadsbyggen sjunker med nästan 90 procent mellan 2022 och 2023. Bara 58 bostadsbyggen inleddes under 2023.
För lägenheter var minskningen än kraftigare, från 300 till 16. Det är nästan 95 procent back.
Om utvecklingen av bostadsbyggandet är illavarslande så är det än dystrare att konstatera att denna minskning sammanfaller med att Gotlands befolkning minskade för första gången på ett decennium under förra året. Det kan förstås bara vara ett tillfälligt hack i en annars positiv utveckling, men när öns befolkning sjunker samtidigt som rikets befolkning ökar så är det inget positivt tecken. Antalet gotlänningar sjönk från 61 173 till 61 029.
Vad kan ha orsakat denna förändring? Att Gotlands befolkning har ökat under det föregående decenniet har byggt på att inflyttningen varit större än utflyttningen. Födslenettot – födda minus döda – har hela tiden varit negativt.
Att flyttnettot nu inte är tillräckligt positivt för att befolkningen ändå ska öka beror tydligen inte på att inflyttningen blivit oväntat liten, utan på att utflyttningen blivit oväntat stor.
Det ligger nära till hands att anta att detta kan ha med bostadsmarknaden att göra och inte med arbetsmarknaden. Läget på arbetsmarknaden är fortfarande gott. Region Gotland har befogad oro över hur den ska uppfylla framtidens rekryteringsbehov. Men medan inflyttningen av förhållandevis kapitalstarka med hög förmåga att betala sig in på en bristmarknad består, så har det blivit fler öbor som tror sig ha bättre möjligheter att hitta kvadratmeter att bygga sina liv på någon annanstans.
Det är ett stort problem när bostadsbyggandet sjunker och det beror inte enbart på konjunkturläget. Visst är det många som blivit försiktigare – både privatpersoner och företagen i byggbranschen, men det finns också många hinder och fördröjningar på bostadsmarknaden som inte primärt har med ekonomi att göra.
Region Gotlands planarbete har exempelvis blivit en flaskhals. Regionen behöver göra mer för att dess egen myndighetsutövning ska bli ett mindre hinder för Gotlands utveckling. Det vore bra både för medborgarna och för möjligheterna att uppfylla Regionens egna visioner om befolkningsutvecklingen.