Regionens verksamhet mäts och jämförs på både höjden och tvären.
I går kom ännu en mätning, Nätverket Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), presenterade en sammanställning av de senaste mätningarna av Region Gotlands kvalitet och effektivitet. "I jämförelse med andra kommuner ligger Gotland i framkant bland annat när det gäller handläggningstider för försörjningsstöd medan tillgängligheten via telefon samt bemötandet ses som ett förbättringsområde" konstaterar regionen i ett pressmeddelande.
Inom Region Gotland görs dagligen en sjuhelsikes massa gott arbete, jag skulle till och med vilja påstå att det dagligen sker stordåd där anställda slår knut på sig själva för att hjälpa eleven, patienten, den gamla, den funktionsnedsatta, den arbetslösa, den akut sjuka, den som springer till bussen och hinner med för att chauffören väntar in en.
Tillsammans skapar det en hel massa välförtjänt good will för Region Gotland.
Det är ganska vanligt att personer vittnar i sociala medier om hur fantastiskt de blivit omhändertagna i sjukvården. Lite förvånat som om de hade förväntat sig något helt annat. Det säger lite om den bild som skapas av att det som oftast rapporteras är, helt naturligt, det som avviker och som blir fel.
För även om det mesta fungerar och de flesta gör ett bra jobb behöver vi rikta fokus på det som inte fungerar. Där medborgarna inte skriver förvånade hyllningar utan förvånat rasar över hur de blivit bemötta.
I rapporten som presenterades i går ser det mesta helt okej ut men under rubriken "Samhälle och miljö" lyser det mycket röda prickar som visar icke godkänt.
Det gäller andelen som får svar på e-post inom en dag, andelen som tar kontakt med kommunen via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga, de som ger bra betyg för gott bemötande vid kontakt med kommunen, företagsklimatet och handläggningstider för bygglov.
Mätningar är viktiga av flera skäl. Dels för att mäta internt hur det går, om man blir bättre eller sämre på olika saker. Dels för att jämföra med andra kommuner med liknande förutsättningar för att se var det är rimligt att se över kostnader och kvalitet.
Kostnader och kvalitet har inget självklart samband. Att dra ner på kostnader behöver alltså inte automatiskt betyda sämre kvalitet, men vanligare är kanske motsatsen, att mer pengar inte betyder högre kvalitet eller större effektivitet.
Den nya regionledningen har satt en ära i att utföra det de gick till val på: en åtstramning av regionens ekonomi så att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramar som fullmäktige beslutat om.
Det betyder att man inte undandrar några verksamheter för att det råkar finnas pengar just nu, utan man ser över allt.
Då och då hörs kritiska röster som vill uppmärksamma att "vi får väldigt mycket bra saker för pengarna (som vi inte har, min anm)". Som om någon påstått att verksamheten är dålig och att de är därför den behöver anpassa till de ekonomiska ramarna.
Däremot skulle regionens verksamhet gärna uppmärksammas oftare i form av goda exempel och här vill jag än en gång lyfta regionens instagramkonto där man får lära känna både verksamheter och regionanställda. Kontot har 5 500 tusen följare, bra jobbat!
Fler borde följa detta initiativ, inte minst den politiska ledningen för att sprida kunskap om de politiska processerna och bjuda in till dialog. Det skulle också kanske göra fler av de där röda prickarna i olika mätningar till gula eller helt gröna.