På tisdagen var förhandlingarna i EU klara. Sverige lyckades ganska bra. Medlemsavgiften till EU ökar bara med sex miljarder kronor per år i nivå kommande sju åren, från 39 till 45 miljarder kronor.
Risken var en ökning med nio miljarder kronor. Sverige lyckades få en ökad rabatt med runt tre miljarder kronor per år i sju år.
Att inte behöva betala någon ökad avgift alls var realistiskt sett inte möjligt. Så att avgiften stannar på 45 miljarder får anses bra med tanke hur läget är i EU och dess länder i ekonomiskt kärva coronatider. 1 074 miljarder euro är EUs långtidsbudget 2021-27 på.
Gällande EUs nystartsfond var Sveriges framgångar mer begränsade. Visserligen lyckades Frankrike pressas att gå tio miljarder euro under sin sista linje om minst 400 miljarder i bidrag av de totalt 750 miljarderna, alltså 390. 360 miljarder euro blir lånedelen på, mot utgångsbudets bara 250. Att få allt, 750, att vara lån gick inte att få för Sverige.
Att för att få pengar ur fonden ha som krav om att respektera rättsstatens principer var viktigt för Sverige. Länder som Ungern och Polen ska leva upp till sådana krav om de ska ha pengar. Utfallet ser dock ut att vara oklart om det. Sverige, och andra, har gått med på den formulering som blev fallet.
Ungern och Polen är dock också nöjda med formuleringarna. Så det finns en vaghet där. Vänsterpartiet är missnöjt med regeringens agerande och enligt partiet bristande information till EU-nämnden och har KU-anmält regeringens agerande.
Regeringen anser att den agerat som regeringar brukar göra i fall som detta.
EU-kommissionen lånar upp fondens 750 miljarder euro och medlemsländerna är garanter. Det är ett nytt beteende i EU-sammanhang och öppnar för mer makt på överstatlig nivå. EUs nivå.
Att det blir kompromisser där deltagarna får ge och ta och resultatet blir ett bygge som är oregelbundet ligger i sakens natur när det är medlemsländerna som förhandlar fram lösningar.
Nystarts- eller återhämtningsfonden gäller officiellt hur coronaviruset drabbat länderna i EU, och snarast ekonomiska effekten än den hälsomässiga. Sverige har ju högt dödstal per invånare men kommer att få ganska lite ur fonden. Andra mindre drabbade länder per invånare kommer få mer.
Så det är ekonomiska effekten med minskad bnp, ökad arbetslöshet med mera som pengar ur fonden ska kompensera för.
Och egentligen är det euron som ska räddas med fonden eftersom det är euroländer i främst södra Europa som kommer få mest pengar. De skulle behövt egna valutor som fått vara svagare än euron för att återhämta sig på ett bra sätt. Och Tyskland borde fått vara kvar med en stark valuta som motsvarar landets ekonomiska styrka.
Flera länder i EU har också utrymme att beskatta sina välbeställda invånare mer om de behöver resurser att förbättra för de ekonomiskt svaga i sina länder som har drabbats hårt av coronans verkningar.
Frankrike, som stängde ned samhället i kampen mot coronan, kan få en del ur stödfonden. Det är löjeväckande att ett land som anser sig vara en stormakt och har råd med kärnvapen behöver stödpengar ur en fond som en rad små länder utan stormaktsambitioner bidrar till.
Att ha nått ett slutresultat må vara ett styrkebesked från EU. Men att bygga upp stödsystem för länder som anser sig vara stormakter, som Frankrike, eller har en ekonomi större än stormakten Rysslands, som Frankrike och Italien har, känns inte rätt och rimligt.