Nu börjar skolan igen. I många hem har det säkert förts en och annan diskussion de senaste dagarna om att komma i säng lite tidigare, för att ställa dygnsklockorna rätt. Under lediga juldagar har det inte gjort så mycket om det ugglats uppe till småtimmarna. Men nu behöver det bli ordning igen.
För somliga elever och deras vårdnadshavare börjar kampen igen. Om den ordning som kanske inte fanns före jullovet heller.
En fullföljd skolgång brukar beskrivas som den bästa vaccinationen för att man ska klara livet. Den som gått ut skolan står bättre rustad, med bättre förutsättningar helt enkelt.
I den regionala utvecklingsstrategin, ”Vårt Gotland 2040”, uttrycks det: Utbildning är grunden för goda livschanser, ett hälsosamt liv, en väl fungerande kompetensförsörjning och samhällsutveckling.
Därför är statistiken över skolnärvaron, eller skolfrånvaron, oroande läsning.
Andelen gotländska gymnasieelever som fått indraget studiestöd på grund av frånvaro är större på Gotland jämfört med i riket. Både på Gotland och nationellt är det vanligare bland pojkar än bland flickor, framgår av stapeldiagrammet som visar att 16 procent av de gotländska gymnasiekillarna och 10 procent av tjejerna på gymnasiet blivit av med studiestödet på grund av för hög frånvaro.
När regionfullmäktige i december tog emot informationen om hur det går för Gotland; en rapport med 2024 års uppföljning av de mål som satts för 2040, så reagerade Anna Andersson (C) på rapportens ord om hur kunskaperna brister efter högstadiet.
– Mer än var tionde elev saknar behörighet till gymnasiet. Var fjärde elev på gymnasiet går inte ut. Eller slutför inte studierna med examen eller studiebevis inom fyra år. Det här är jättejätteviktigt. Vi får inte slarva bort det här, sade Anna Andersson.
Det hettade sedan till i talarstolen när den tidigare ordföranden för barn- och utbildningsnämnden Stefan Nypelius (C) tog till orda.
– Det är inte mycket som går i rätt riktning här. Ohälsotal, skolfrånvaro. Det är stora utmaningar och så är det här ett ”informationsärende". Det borde brinna rätt ordentligt att göra något för att få till förändringar, uttryckte han.
Alla som vet hur fort små barn blir stora barn som blir unga vuxna förstår att det brådskar. Det är ett bråttom-arbete att rädda varenda unge, vars barndom inte går i repris. Det är nu de elever måste hjälpas som inte kommer till skolan när vårterminen börjar.
Oscar Lindster (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden sade att han blev beklämd av att C-ledamöterna var så beklämda. Rapporten skulle inte ses som en stor uppföljning som bara ”lades därhän”.
– Alla beslut vi fattar – allt vi gör går i riktningen mot strategin Vårt Gotland 2040, sade Lindster.
Låt oss hoppas att hemmasittarna och deras vårdnadshavare verkligen märker det. Och lärarna som behöver resurser i klassrummen.
Under min skoltid kände jag aldrig att vårterminen hade samma aura av nystart som höstterminen. Höstterminen hade alltid en friskare smak av goda föresatser. Nytt papper i skolbänken, nya omslag på bokpärmarna. Så minns jag det.
Men det finns alltid en ny möjlig startpunkt. Det kan vara en mörk onsdagsmorgon i januari.
Jag slungar ut en önskan att alla elever vaknar den 8 januari och tänker; idag ska jag gå till skolan och försöka göra mitt bästa.
Regionens löfte till eleverna borde vara att lägga i en växel för att fullfölja det som står under skolavsnittet i det egna utvecklingsdokumentet ”Vårt Gotland 2040”. Att hitta stöd och lösningar för att komma till rätta med de bakomliggande orsakerna till skolfrånvaro.