I morgon presenteras statsbudgeten, den första med Magdalena Anderssons underskrift. Med tanke på att en nytillträdd regering har mindre än tre veckor på sig att få hela budgetförslaget på plats är det först nästa år vi kan se en rödgrön budget som utarbetats helt efter egna premisser. Tveklöst har ändå regeringsskiftet fått följder.
Även om vi alltså inte sett hela budgetförslaget före dagens överlämnande syns det att vi har en ny regering med en helt annan fördelningsprofil. Här finns inslag som en a-kassa som är mer likt en omställningsförsäkring än ett överlevnadsbidrag. Här skymtar också från första juli nästa år slutet för den så kallade bortre parentesen i sjukförsäkringen. Det innebär att det hädanefter är den medicinska bedömningen som avgör när en individ är frisk, inte en administrativ regel.
Den grupp som i undersökning efter undersökning visar sig ha det svåraste ekonomiska läget är de ensamstående föräldrarna och deras barn. Förslag som underlättar tillvaron för dem är höjt underhållsstöd med 300 kronor per månad och barn och fri medicin upp till 18 års ålder. Inga omvälvande förändringar men i en knapp budget ändå en lättnad.
I andra änden av livsloppet finns satsningen på fler händer i äldreomsorgen. Enligt Kommunals schablonberäkningar räcker det utökade statsbidraget på två miljarder till 46 tjänster i den gotländska äldreomsorgen. Det är vårdbiträden och undersköterskor som behövs. Det är inte slöseri eller bidrag, det är jobb och verksamhet. De som får de här jobben kommer att betala skatt i sina hemkommuner och våra äldre kommer att få bättre omvårdnad och fler mänskliga kontakter.
Budgeten kommer också att innehålla starten på ett nytt kunskapslyft. Det som genomfördes under 90-talet fick goda resultat. Nu har företagen svårt att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetslösheten bitit sig fast på sju-åtta procent. De 2,5 miljonerna som ingår i budgeten ska ses som ett första steg och förväntas ge 24 000 utbildningsplatser i högskola, yrkeshögskola, folkhögskola och Komvux under nästa år. Även studiemedel ingår för att ge de ekonomiska förutsättningarna. I går kom också ett jobbpaket på 7,7 miljarder kronor för nästa år. Där finns bland annat pengar till turism, traineejobb och Arbetsförmedlingen.
-Svensk jobbpolitik ska inte längre stavas utförsäkringar, a-kassesänkningar eller Fas 3, säger Stefan Löfven. Nu ska svensk jobbpolitik kännetecknas av utbildning innovation och investeringar.
Att de olika budgetposterna numera presenteras var för sig har sina för- och nackdelar. Regeringar av olika färg paketerar gärna sina insatser efter andra kriterier än budgetposter och departementstillhörighet. Det ger tydlighet om politikens inriktning och det är bra.
Samtidigt kan det skapa en oklarhet om helheten. Det trasslar till det för den som ska räkna fram helheter och totaler och kan få till följd att delar riskerar att räknas dubbelt och skapa förväntningar som inte infrias.
Infriade är däremot förväntningarna på en politisk omsvängning. Hur den hanteras av oppositionen och tar sig igenom riksdagen återstår nu att se.