Bland de drabbade fanns Västtrafik, Hallandstrafiken och Skånetrafiken. Den gemensamma nämnaren är bussföretaget Nobina. På grund av hackningsförsök ligger stora delar av företagets serverssystem nere, vilket i sin tur har lett till att flertalet avgångar behövts ställas in över hela Sverige. Härvan visar hur oskyddad kritisk infrastruktur är. Det behöver förändras.
För bussar körs inte via servrar. Det är den svenska byråkratin som gör bussarna beroende av att vara uppkopplade mot företaget. Förstås har det sina fördelar när allting fungerar, men det är naivt att tro att systemet allting kommer att fungera. Därför måste det finnas reservplaner för sådana tillfällen. Inställda avgångar skapar stora problem för både privatpersoner och samhället i stort. Dessvärre verkar det inte ha funnits en plan B. Busstrafiken stod trots allt helt stilla.
Det är för lätt att slå ut svensk infrastruktur. Att en attack mot ett par servrar kan få hela busstrafiken att haverera är ett allvarligt underbetyg för både beredskap och säkerhet. Förhoppningsvis leder det till nya rutiner där regionpolitikerna förbättrar den egna beredskapen, men framförallt ställer högre krav på de företag som anlitas. I grund och botten är det en fråga om vad skattepengarna går till. Kollektivtrafiken är trots allt till för medborgarna, och om företagen inte klarar av att leverera behöver de bytas ut.
Dessutom påverkar också måndagskaoset Sverigebilden utomlands. Cyberattacken behöver inte ha kommit från en främmande makt, men den blottlägger vår infrastruktur på ett sätt som kan inspirera till framtida angrepp. Om kollektivtrafiken kan lamslås så enkelt i fredstid, vad händer då i ett krisläge?Det var trots allt inte särskilt svårt att slå ut den svenska kollektivtrafiken.
De inställda avgångarna tydliggör också att det inte bara är försvarsmakten som behöver byggas upp. Civilförsvaret behöver också en upprustning. Det är förvisso bra att regeringen satsar på civilförsvaret, men hela busshärvan visar att satsningarna inte räcker. Även regionerna behöver ta sitt ansvar. Om kollektivtrafiken är enkel att slå ut i fredstid, kommer främmande makt inte ha några större problem att också göra det när kriget kommer.
Den enkla lösningen är att sluta att blint förlita sig på det digitala. Bussar kan köras utan att samtidigt vara uppkopplade mot företagets servrar. Antagligen kommer det bli lite krångligare att hålla tidtabeller, men den stora skillnaden mot måndagsmorgonen kommer att vara att bussarna faktiskt går. En sen buss är bättre än ingen buss. I nuläget verkar det som om att regionerna inte litar på busschaufförernas yrkesskicklighet.
Beredskap berör inte bara om försvarsmakten. Det handlar också om att hela samhället kan hantera krissituationer eller störningar. Tyvärr är det inte så i dag. Förhoppningsvis blir busskaoset en väckarklocka för alla regionpolitiker.