Jo, C har gått från att främst stödjas där det läses serviceböcker för traktorer till där det läses om liberala teorier vid universitet.
Riksdagsledamot Lars Thomsson (C) skrev i Gotlänningen 29/4 om min ledare i Gotlands Folkblad 27/4, om att slå ihop Centerpartiet och Liberalerna. Thomsson menar att jag klistrar en felaktig bild på C.
Att jag skrev att C distanserat sig från så kallade traktorcentern är det Thomsson reagerat emot. Ämnet för ledaren, om C och L bör slås ihop, nämner han inte.
Thomsson har hakat upp sig på mitt konstaterande att det är i storstäder C främst har stöd nu. Han lyfter fram uppgifter för att belysa det han anser, att C har stöd främst i andra landsdelar än storstäder, exempelvis Gotland.
Men jag utgick från fakta. C har ju ökat i främst storstäderna mellan de två senaste valen och sedan 90-talet. Förr var Stockholms kommun sämsta valkretsen för C. I riksdagsvalet 1991 fick partiet 2,9 procent där när C-nivån i landet var 8,5 procent.
I riksdagsvalet 2018 fick C 8,61 procent i landet. I Stockholms kommun var C-stödet då över rikssnittet, på 9,07 procent. 2018 var det 55 428 röster för C i Stockholms kommun av landets 557 500 C-röster.
1991 hade C i valkretsen Gotland i riksdagsvalet 20,7 procent. I valet 2018 fick partiet 17,2 procent i kretsen, vilket Thomsson nämnde. 7 075 gotländska C-röster 2018.
Det var färre röster än vad C hade 1991 i valkretsen Gotland då 7 532 röster motsvarade 20,7 procent. 1991 fick C 12 656 röster i Stockholms kommun av då 465 175 i landet.
Sedan 1991 har C fyrdubblats i huvudstaden och minskat på Gotland!
Och C ökade i valet 2018 med mer än rikssnittets ökning i både Malmö och Göteborg.
Visst är C med och styr i många kommuner. Thomsson skriver 200 (av 290). Det sker dock vanligen i koalitioner där också S eller M ingår. Likt på riksplanet är det ofta för att nå majoritet utan SD.
I kommunerna handlar dock de flesta beslut om ämnen som har praktisk karaktär, som om vatten, avlopp, parkförvaltning, kommunala byggnadsbestånd, skolor, äldreomsorg med mera. De är lättare att komma överens om än riksplanets mer ideologiska frågor.
Idépolitiskt är C mer liberalt nu än för några årtionden sedan, alltså marknadsliberalt, högerliberalt, nyliberalt. Det präglar partiet på riksnivån i en mängd sakfrågor och totalt.
Som jag nämnde i GF 27/4 skrev Expressen också en ledare om samma ämne, och vad för karaktär C har. Den skribenten var emot en partifusion C+L.
Det högerpolitiska C-budskapet har vunnit gehör i större städer där det vid universitet läses böcker om liberala teorier och C har stagnerat där partiet förr främst hade anhängare, där det läses böcker om traktorers serviceintervall.