Cecilia Blomberg: Satsa nödvändiga vattenmiljarder

Det brinner i knutarna att göra nödvändiga investeringar för Sveriges mycket eftersatta vatten- och avloppssystem.

Att rent vatten ska komma ur kranen är inget som kan tas för givet.

Att rent vatten ska komma ur kranen är inget som kan tas för givet.

Foto: CHRISTINE OLSSON/TT

Ledare2020-06-30 19:42
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Efter en torr vår och försommar är vattennivåerna i de gotländska vattendragen mycket låga. Länsstyrelsen har därför uppmanat alla besökare och bofasta att vara sparsamma med vattenuttag. (GA 29/6) 

Gotlands låga vattennivåer utgör en viktig påminnelse om hur grundläggande god tillgång på vatten är för att samhället ska fungera. Det sätter också ljuset på en fråga som alltför ofta hamnar i skymundan, nämligen landets mycket eftersatta VA-system. Dricksvatten är människans viktigaste livsmedel, men att vatten ska komma ur kranen eller när vi spolar på toaletten är långt ifrån självklart. 

En undersökning som tagits fram via branschinitiativet VA-Fakta visar att många tror att VA-systemet står väl rustat för framtiden. Inget kunde vara mer fel. Samtidigt är just vatten- och avloppssystemet den infrastruktur som man anser vara allra viktigast för att ett samhälle ska fungera. Det är viktigare än både elnätet, vägnätet och internet. Ändå är kunskapen om de stora bristerna och behovet av omfattande investeringar oroväckande låg.

VA-näten utgör Sveriges i särklass mest samhällskritiska försörjningssystem, men det kostsamma underhållet och nödvändig utbyggnad har gång på gång skjutits upp. Följderna riskerar att bli allvarliga. Läckor kan göra att hushåll får avbrott i vattenförsörjningen. Om rören är underdimensionerade kan skyfall orsaka översvämningar. Om avloppsvatten kommer in i dricksvattnet kan bakterier och parasiter spridas och göra både människor och djur sjuka. När avloppen inte fungerar riskerar sjöar och hav att förorenas. 

Häromåret sammanställde en rad experter rapporten "Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp" på uppdrag av branschorganisationen Svenskt Vatten. Den ger en dyster bild. I dagsläget investeras 12 miljarder kronor per år i infrastrukturen för kommunal vatten- och avloppsförsörjning, men denna nivå måste öka med 35 procent under de kommande 20 åren för att dricksvattnet ska kunna säkras och sjöar och hav värnas. 

De allmänna kommunala vatten- och avloppstjänsterna byggdes för mer än femtio år sedan. Det finns till och med betongrör lagda på 1800-talet som fortfarande är i drift. Men snart måste stora delar av VA-systemet bytas ut, och för att de ska hålla över tid krävs resurskrävande investeringar. Att fortsätta att lappa och laga som man hittills gjort skickar bara notan vidare till kommande generationer, vilket inte är vare sig hållbart eller ansvarsfullt. 

På många håll i landet är situationen allvarlig, särskilt i små kommuner som inte klarar stora investeringar. Vatten och avlopp är visserligen ett kommunalt ansvar, men då det i högsta grad är ett nationellt intresse kan riksdag och regering inte fortsätta skjuta över ansvaret på kommunerna och lämna dem i sticket. 

Efter syre är vatten vårt mest grundläggande behov. Nödvändiga investeringar i VA-näten kommer att kosta miljarder, men det är ändå långt billigare än alternativet. Det är framtidens generationer som kommer att få leva med dagens lösningar. Det är något att fundera på över ett glas kranvatten eller två.