Coronastrategin behöver synas i sömmarna

Det vi i dag vet om det nya coronaviruset visste vi inte när det blev aktuellt med åtgärder för att minska smittspridningen.

Granskning av coronastrategin behöver göras så att vi lär oss av de brister som uppdagats.

Granskning av coronastrategin behöver göras så att vi lär oss av de brister som uppdagats.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2020-06-25 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

När coronaviruset upptäcktes i landet visste man inte så mycket mer än att viruset var helt nytt. Något som kan göra ett virus extra allvarligt då det varken finns skyddande vaccin eller så kallade antivirala läkemedel vilka bromsar sjukdomsförloppet. Dessutom har ingen hunnit bli immun.

De åtgärder som regeringen vidtagit måste sättas i relation till den kunskap om viruset som fanns vid just det tillfället. Men vi ska ändå ställa de frågor som måste ställas. Var det rätt att fysiskt stänga skolorna för äldre studenter och införa distansundervisning? Skulle man tagit prover och smittspårat även personer som besökt andra områden än Kina och Italien? Skulle besöksförbudet på äldreboenden införts tidigare? Nu med delar av facit i hand kan man se tillbaka med kritiska ögon utan att för den skull behöva ställa någon till svars. Men vi ska också veta att det ännu är långt kvar till ett fullständigt facit.

Att människor avlider under den årliga influensaperioden är ingen hemlighet. Däremot har jag lite svårt att hitta exakta siffror på hur många det är. På Socialstyrelsens hemsida hittar jag information som pekar på ett genomsnitt strax under 700 personer för influensasäsongerna 2015-16 till 2018-19. Men det finns också statistik hos Socialstyrelsen som påvisar att det avlider mellan 2 000 och 3 000 personer årligen i lunginflammation som uppkommit på grund av influensa. Detta enligt hemsidan för tidningen Måbra. Hittills i år har över 5 000 personer avlidit i covid-19 men antalet inrapporterade dödsfall stiger ännu dagligen.

Det finns med andra ord en hel del vi kan lära oss av coronapandemin. Både gällande hur vi ska hantera nästa nya viruspandemi, men även hur vi ska hantera den årliga influensan. 

Det krav som sedan en tid framförts av de flesta riksdagspartierna utanför regeringen, att en corona-kommission borde tillsättas, är med andra ord vettigt. Men kraven på att kommissionen ska tillsättas så fort som möjligt känns mer som ett desperat politiskt grepp då pandemin är långt ifrån över.

Men med stigande väljarstöd för Socialdemokraterna och ett mycket stort förtroende för regeringens sätt att hantera coronakrisen var de andra partierna tvungna att göra något. Den borgfred som rådde var förödande för dem. Nu har regeringen, för att få bort frågan från dagordningen, sagt att en corona-kommission ska tillsättas. Något som känns som en mindre eftergift. 

Det viktiga är ändå att kommissionens uppdrag blir brett så slutprodukten ger en helhetsbild av samhällets samlade insatser och tillkortakommanden. För det är samhällets hantering av coronakrisen som måste synas i sömmarna, inte bara regeringens.

Gotlands Folkblad

Det här är en ledare från Gotlands Folkblad. Ledarsidan är oberoende socialdemokratisk.