I dag släpper regering och myndigheter på alla restriktioner och allt återgår till någon form av normalitet. Arbetsplatser, restauranger och offentliga verksamheter behöver inte längre förhålla sig till de begränsningar vi haft i omkring ett och ett halvt år. Evenemang inom kultur och idrott får ha fulla hus med publik, vilket otroligt många längtat efter.
Nu kan musiker, ståuppare, skådespelare och alla som verkar i bakgrunden med ljud, ljus och annat, återgå till att förgylla livet för sin publik och förtjäna sitt levebröd.
De elitidrottare som kört på, men utan sina fans på läktarna, kommer nu få ta emot publiken jubel. Men även de idrottare och motionärer som fått avstå helt från gemensamma träningar och matcher kan nu åter samlas.
Bara de som inte är vaccinerade behöver fortsättningsvis förhålla sig till de råd som myndigheterna tagit fram. Alla andra har i mångas ögon återfått sin frihet.
Men friheten har också ett pris. I Norge blev firandet i samband med öppnandet av samhället våldsamt på sina håll och i Visby fick polisen en föraning i och med stöket under helgen som gick. Firandet att restriktionerna försvinner samtidigt som krogar kan ta in fler gäster riskerar att utmynna i fylla och slagsmål. Polisen har i olika intervjuer meddelat att de är förberedda och har en höjd beredskap i samband med att restriktionerna släpps.
Från sjukvården hör man oroade röster. Där ser man en risk att hävda restriktioner leder till ökad smitta och därmed åter en hög press på den redan hårt drabbade sjukhuspersonalen. Och jag är beredd att hålla med dem.
Utifrån hur det såg ut för ett år sedan kan man ana oro. Då var sommaren och början av hösten lugn och regeringen meddelade att de tänkte dra ner på restriktionerna. Men i mitten av oktober tog smittspridningen ordentlig fart och ökningen fortsatte fram till nyår. Hur kommer årets smittspridningen se ut i mitten av oktober?
Det finns även andra orosmoln på himlen. Ett antal utbrott av corona har de senaste veckorna drabbat äldreboende runt om i landet. I Överkalix har ett 30-tal boende och anställda konstaterats ha covid-19 och åtta äldre avled till följd av smittan.
Man vet att vaccinskyddet avtar efter hand och i en kombination med nya varianter av viruset, som vaccinet inte skyddar lika bra emot, riskerar att våra sköra äldre återigen att drabbas hårt. Av den anledningen rekommenderas nu en tredje vaccinspruta till de med störst risk att bli allvarligt sjuka.
Faran är inte över men regeringens åtgärder pekar åt helt fel håll. Jag blir riktigt orolig över beskedet att karensdagens återinförs. Nu riskerar vi att återigen få en hög sjuknärvaro i låglönebranscher med dåliga möjligheter att jobba hemifrån. Exempelvis inom sjukvård och omsorg där det är av största vikt att smitta inte förs vidare.
Besöksnäring, kulturarbetare och elitidrottare jublar i samma takt som gäster och publik väller in. Vi som törstat efter kultur, fullsatta restauranger och härlig stämning på arenaläktarna kommer vallfärda och njuta till fullo av det vi bjuds på.
Men jag är, precis som vårdpersonalen, orolig. Vi borde ha lärt oss en massa under den här pandemin, men nu när restriktionerna och skyddsåtgärder försvinner gör de det, enligt mig, i en alltför snabb takt. Vi kommer att trängas som aldrig förr samtidigt som orosmoln torna upp sig i form av vaccinerade äldre som blir svårt sjuka och en återinförd karensdag som lär öka vår sjuknärvaro.
Dagen vi alla längtat efter är här, men är det verkligen rätt dag?