Jag vet inte om jag någonsin kommer bli klok på den modell som används vid förhandlingar om hyreshöjningarna för Gotlandshem och dess hyresgäster. De senaste åren har förhandlingarna havererat, då parterna inte kunnat komma överens, och Hyresmarknadskommittén får ta över beslutet.
Under 2023 tog parterna, Gotlandshem och Hyresgästföreningen, ett stort steg mot en modell de bägge var bekväma med vilket jag såg som en bra början på ett samarbete. Ett samarbete där en möjlig hyreshöjning diskuterades och förhandlades fram i bästa möjliga förhandlingsklimat. Men det som hände var en total kraschlandning.
Även om parternas utgångsbud, var just utgångsbud, blev bostadsbolagets bud en smärre chock. 17,53 procent var ett slag i ansiktet på motparten och knappast en bra inledning på den nystartade förhandlingsordningen.
Att Gotlandshem under förhandlingarna sänkte budet till 16,99 procent förbättrade inte möjligheten till en överenskommelse då Hyresgästföreningens motbud var 2,93. Det var med andra ord ingen större överraskning när även förhandlingarna om årets hyreshöjning fick överlämnas till Hyresmarknadskommittén.
Nu har deras beslut kommit och hyreshöjningen landade på 5,6 procent, vilket är väldigt långt ifrån de 17,53 som Gotlandshem ville se från början. Hyresmarknadskommittén beslut visar även att det som lite raljant sagts, att de bara lägger sig mitt emellan parternas bud, inte stämmer. Beslutet ligger betydligt närmare Hyresgästföreningens bud, än chockbudet från bostadsbolaget. Det är nog bra att jag påpekar att höjningen på 5,6 procent är i snitt för bolaget och att högre eller lägre höjning kan ske.
I en debattartikel har Gotlandshems vd, Joakim Martell och bolagets styrelseordförande Mats Ågren, gett ett antal förslag för att ge hyresrätterna bättre villkor än de har. I dag är boendeformen klart missgynnad av bland annat skatteregler, jämfört med bostadsrätter.
De offentligägda bostadsbolagen är också tvingade att göra upphandlingar enligt LOU, lagen om offentlig upphandling, vilket fördyrar alla deras projekt.
Martell och Ågren föreslår bland annat att en låg moms på hyran införs. Något som, enligt dem, skulle göra de möjligt för bolagen att dra av moms för de varor och tjänster med moms som de köper in.
De båda företrädarna för Gotlandshem tänker att ett införande av moms på hyran skulle kunna kompenseras vid de årliga förhandlingarna, så de inte drabbar hyresgästerna. Ett sätt som i sig är klokt och vanligt förekommande i andra sammanhang när det sker förändringar inom ett slutet system, exempelvis lönesättning. Men då behöver man även kompensera varje år då hyrorna annars ökar med momsens procentsats förutom den vanliga höjningen. Om den här vägen är rätt väg att gå vet jag inte men alla förslag är värda att diskuteras.
Att hyresfastigheter som boendeform är missgynnat av regelverken jämfört med bostadsrätter är ingen hemlighet. Att de bostäder som byggdes under miljonprogrammet redan från början hade för låga hyror för att kunna ge medel för framtida renoveringar är inte heller något nytt.
Här borde staten ta ett större ansvar. Både för dagens regelverk som missgynnar hyresfastigheter, och för de inbyggda problem som miljonprogrammen fastigheter för med sig till dagens fastighetsägare.
Hur det ska gå till vet jag inte men att dagen hyresgäster ska stå för den notan genom extrema hyreshöjningar är inte rätt väg att gå.
Så verkar även Hyresmarknadskommittén resonera för 5,6 procent är rätt långt ifrån de 17,53 som Gotlandshem ville ha från början.