I en intervju i Tidningen Näringslivet (29/6) efterfrågar tidigare finansminister Anders Borg (M) en skattereform för att främja företagande. I Sverige finns en god grund för snabbväxande företag, menar han, men vi riskerar att sacka efter internationellt. I synnerhet betonar Borg att den svenska kapitalbeskattningen är både komplicerad och hög jämfört med andra länder.
Det är avgörande för konkurrenskraften att det finns entreprenörer som vill och kan grunda bolag här som sedan har god möjlighet att växa. Borg jämför med den företagsfientliga skattepolitiken under efterkrigstiden som tvingade företagare som Ingvar Kamprad, Hans Rausing och Fredrik Lundberg att lämna landet. Där är vi tack och lov inte längre, men det visar på vikten av ett gott företagsklimat.
Tyvärr verkar vårt höga skattetryck redan minska Sveriges attraktivitet. Det finner den senaste rapporten från tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform, ledd av nationalekonomen Nima Sanandaji. Trots att Sverige i dag ligger i topp bland EU-länder i kunskapsekonomin, är tillväxten låg på nya jobb.
Enligt Sanandaji är det främst högskatteländer som tappar investeringar till länder i Öst- och Sydeuropa. Om den trenden inte vänder kommer också Sverige förlora i konkurrensen.
Ett annat område där lärdomar bör tas från Anders Borg är arbetsmarknadspolitiken. En ny rapport (22/6) från Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, visar att effekterna av ekonomiska kriser kan leva kvar i decennier. Personer i krisdrabbade regioner under 90-talskrisen hade 25 år senare fortfarande 10 procent sämre löneutveckling än andra.
När coronapandemin nu kraftigt har ökat arbetslösheten riskerar detta att få liknande konsekvenser många år in i framtiden. Särskilt som det är redan utsatta grupper på arbetsmarknaden, såsom ungdomar och utlandsfödda, som har drabbats. Därför är det angeläget att få så många i arbete som möjligt när pandemin tycks lida mot sitt slut.
Det är helt enkelt dags att återintroducera och förstärka Borgs arbetslinje. Denna har tyvärr satts ur spel under pandemin då drivkrafterna att arbeta har minskats. Bland annat genom utökade utbildningsplatser och sänkta krav för och höjd a-kassa. Sådana reformer kan självklart vara rimliga i kristider då många har svårt att få jobb, men i längden kan de tvärtom cementera utanförskap.
För att de som står utan arbete i dag inte ska fastna i långtidsarbetslöshet måste företagen få goda förutsättningar att verka. Annars kommer det inte finnas jobb att gå till. Samtidigt måste skatterna på arbete sänkas så att företagen har råd att anställa fler och människor tjänar på att ta ett jobb.
Att ta Sverige ur krisen kommer bli en av de viktigaste uppgifterna för nästa regering. Den bör därför lyssna på Anders Borg.