Under tisdagskvällen misshandlades en polis av ett 15-tal personer, i samband med ett rutinuppdrag i Stockholmsförorten Vårby. Polisen skulle kroppsvisitera en man misstänkt för ringa narkotikabrott och blev då påhoppad, slagen till marken och sparkad i huvudet (AB 17/11).
Morgonen därpå rapporterade Sveriges radio att regeringens mål om att öka antalet polisanställda är längre bort än någonsin. 2016 gav regeringen Polismyndigheten uppdraget att anställa fler poliser. Upplägget var ambitiöst – 2024 skulle antalet poliser ha ökat med 5 000. Numera står det klart att det fattas 4000 poliser för att nå dit (SR 17/11).
Samtidigt slutar folk på löpande band. Under perioden 2015 till 2019 lämnade 2100 poliser yrket – utan att gå i pension. Polistätheten minskar i hela landet. 2010 fanns 216 poliser per 100 000 invånare. 2019 hade siffran sjunkit till 198 (SVT 28/1). Det paradoxala i sammanhanget är att söktrycket till polisutbildningen är högt. Problemet är att det är svårt att hitta kvalificerade sökande. Endast fyra av tio är behöriga och ännu färre tar sig till prövning. Väl där är det bara en av fem som får godkänt på alla moment. Det visar 2020 års siffror från Rekryteringsmyndigheten.
Att påpeka att det är viktigare än någonsin att polisen kan utföra sitt uppdrag är överflödigt. Bara i år har Sverige drabbats av 305 skjutningar, varav 44 med dödlig utgång. Värst är situationen i Stockholm och Göteborg, men det grova våldet finns numera i alla större svenska städer. Sverige är dessutom bland de värsta i Europa när det kommer till antalet dödsskjutningar – endast Kroatien hade fler än vi under år 2020 (BRÅ). Samtidigt klaras få av skjutningarna upp. Av de 385 fall som anmäldes förra året är det endast 53 som lett till fällande dom (SVT 17/11). Problemet beror föga överraskande på resursbrist. Socialdemokraternas yrvakna insikt om att gängvåldet bäst löses med hårda tag har de senaste månaderna varit ett välkommet inslag i samhällsdebatten. Nu i tider av budgetförhandlingar är det upp till bevis för samtliga partier.
Poliser har en farlig arbetsmiljö. Hot och våld är en regelrätt del av vardagen. Samtidigt upplever många att lönen är för låg, i förhållande till kompetens och arbetsuppgifter. Även om regeringen 2019 sköt till resurser för att höja lönerna ligger de fortfarande under medelsnittet för statligt anställda (SVT 4/7). Det är beklagligt.
För att fler kompetenta personer ska intressera sig för att bli poliser måste yrkets status höjas. Hoten och våldet är svårare att göra något åt i ett allt råare samhällsklimat. Men en skälig lön är ett bra steg på vägen.