När den gotländska regionstyrelsen i dag sammanträder finns ett förslag på tilläggsanslag till en rad verksamheter och insatser som kan göras tack vare det goda ekonomiska resultatet.
Bland annat ska man besluta om en present till regionens samtliga anställda som mer än andra fått jobba hårt under pandemin och ofta fått försaka semester och återhämtning. Mycket vällovligt och något sannolikt varenda gotlänning ställer sig bakom.
Men dagens stora begivenhet äger ändå rum i Sveriges riksdag. Ett drama i två akter. Först ska riksdagen ta ställning till Magdalena Andersson som statsminister. Trots allt sprattel från vänster får man nog anta att hon tolereras. Helt enkelt för att det saknas alternativ vilket alla partier borde inse och ta konsekvenserna av, oavsett vad man tycker om saken.
Ulf Kristersson skulle kunna anta utmaningen nu när det finns en organiserad koalition till höger. Men så här säger han till Dagens Nyheter: "Han (talmannen, reds anm) vet ju att jag är beredd att bilda regering vilken dag som helst. Men han vet också att så länge Centerpartiet föredrar en S-regering och på förhand säger att de kommer att rösta emot en borgerlig regering vet vi resultatet. Men talmannen får bestämma hur han vill ha det".
Centerpartiet röstar inte emot en borgerlig regering eftersom något sådant alternativ inte finns. Det är faktiskt dags att Ulf Kristersson börjar ta ansvar för sitt eget och sitt partis vägval. De valde aktivt SD framför Alliansen efter valet 2018 och ingen tvingade dem till detta. Han och Ebba Busch valde att satsa på en högerkonservativ koalition hellre än att hålla fast vid en allmänborgerlig allians i mitten. De var fullt medvetna om att deras allianskollegor stod för en annan linje.
En annan intressant kommentar kunde man läsa i Svenska Dagbladet i går. Detta angående att S förhandlat med V för att de ska släppa fram Magdalena Andersson.
Det var Anne-Marie Lindgren, författare och tidigare bland annat analyschef på Tankesmedjan Tiden, som sa: "Jag får det förbryllande intrycket att Vänsterpartiet tror att Socialdemokraterna är ett 45-procentsparti. Och får man bara med dom så får man igenom förslagen, men så är det inte. En del av det som Vänsterpartiet kräver får man inte genom i riksdagen. Så jag förstår inte vad meningen är".
Exakt. Mellan alla turer och politiska spinn är det tyvärr få som stannar upp och ställer de relevanta frågorna och ser konsekvenser och samband som politikerna inte vill kännas vid.
* * *
Till sist ett förtydligande angående förslaget på ett kommunalt byggbolag som jag nämnde i gårdagens ledare. Socialdemokraterna röstade för detta förslag i regionstyrelsen i maj men ändrade sig när ärendet kom till regionfullmäktige i juni då de röstade nej.
Rätt ska vara rätt som en klok person upplyste mig i ett mejl.