Denna senaste speciallösning från energiminister Anders Ygeman (S), är inte bara onödig utan rubbar stabiliteten på hela elmarknaden.
Förslaget kom ursprungligen från en uppgörelse med elnätsbolaget Eon. De privata elnätsföretagen skulle få öka sina intäkter från kundernas avgifter med totalt 28 miljarder kronor för att bygga ut de regionala elnäten. Det är dock oklart om detta verkligen skulle åtgärda problemet med effektbrist. Denna beror främst på för låg energiproduktion lokalt, kombinerat med begränsad kapacitet i stamnäten, vilka ägs och sköts av affärsverket Svenska kraftnät.
Flera expertmyndigheter, såsom Energimarknadsinspektionen, EI, kritiserade också förslaget. Det fanns nämligen inget som garanterade att avgifterna faktiskt skulle användas till, eller ens behövdes för, kapacitetsupprustningar.
Dessutom kunde Dagens Nyheter i höstas (28/9) avslöja att Svenska kraftnät redan hade tagit fram ett åtgärdspaket som bara skulle kosta mellan 15 till 20 miljoner kronor. Detta byggde dock på medverkan från Eon, och företaget kunde därför ställa krav på eftergifter i form av höjda avgifter. Det gick Anders Ygeman, som bekant, med på.
Trots att regeringen tillfälligt drog tillbaka förslaget, har det nu återkommit. Det skickades nyligen, i något förändrad form, som en proposition till riksdagen. Grundproblemen kvarstår dock. Flera remissinstanser, bland andra EI, Konkurrensverket och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, bedömer att det fortfarande saknas garantier för att avgifterna går till avsett ändamål.
Regeringen menar att det krävs starkare incitament för att nätbolagen ska upprusta kapaciteten i näten. Men frågan är vilka incitament energiministerns affärer egentligen skapar.
Nyhetstjänsten Fplus avslöjade i oktober (12/10) att en annan av Ygemans speciallösningar tillkommit under märkliga förhållanden. För att säkra elförsörjningen i Stockholm godkände Svenska kraftnät att halvkommunala Stockholm exergi skulle få pengar ur beredskapskassan. Trots att företaget enligt affärsverkets handläggare inte uppfyllde kraven.
Handläggarna fråntogs ärendet efter att de vägrat ge sitt godkännande, och beslutet fattades istället direkt av Svenska kraftnäts vd, Lotta Medelius-Bredhe. Hon hade, innan uppgörelsen blev offentlig, pressats av energiministerns tjänstemän att få till den i tid, vilket DN nyligen kunde rapportera (19/2). Enligt DN var därtill beloppet ur beredskapskassan fyra gånger högre än nödvändigt.
Energiministerns kreativa lösningar skickar signalen att regeringen alltid är villig att ingå lukrativa specialavtal, så länge läget ser tillräckligt allvarligt ut. Varför skulle då något företag någonsin göra investeringar på eget bevåg?
Riksdagspartierna bör säga nej till att godkänna höjda avgifter även denna gång.