Alla vet att det allra mesta av skattepengarna redan går till just kärnverksamheten, men även inom kärnverksamheten finns givetvis sånt som vi kan avvara.
Regionens verksamhet kostar årligen 8 048 000 000 kronor. 8 048 miljoner. I Region Gotlands eminenta årsredovisning – som jag har en årlig tradition av att uppmana alla att läsa – finns en pedagogisk bild som visar vad våra skattepengar används till. Vård, skola och omsorg får cirka 90 kronor av en hundralapp medan endast 10 kronor går till nåt annat.
Det låter väldigt lite med 10 procent, men 10 procent av 8 miljarder är 800 miljoner.
Ta nu det inte bokstavligt, säkert finns nåt bland detta som man inte kan sluta göra, men det visar på proportionerna. Det som kan ses som lite pengar i ena sammanhanget kan vara en förmögenhet i ett annat.
Ser man till regionernas ansvar så är det frivilligt att bland annat ha verksamhet för kultur och turism. Frivilliga verksamheter inom det kommunala uppdraget är fritid och kultur, energi, sysselsättning och näringslivsutveckling. Till exempel.
En fråga man kan ställa sig är vad alla olika projekt kostar och vad man får ut av dem. Först ska regionen handlägga ärendet för att se om ansökningarna ska godtas, sen ska själva bidraget betalas ut, sen ska man utvärdera projektet och så ska allt dokumenteras och säkert rapporteras till nån annan instans.
Vem utvärderar nyttan i ett helhetsperspektiv?
Debatten vid måndagens regionfullmäktigesammanträde gick stundtals het. Det är bra när det hettar till och skillnaderna mellan partierna blir tydliga.
Debatten handlade om just ekonomi. Något som var naturligt eftersom årsredovisningen för 2023 var på dagordningen. Revisorerna hade synpunkter på hur ekonomin hanterats och tyckte inte att det fullt ut följde reglerna om god ekonomisk hushållning.
Regionstyret ville hellre prata om allt bra man får för pengarna, något som ingen har ifrågasatt.
Centerpartiet och Liberalerna såg stora orosmoln vid en inte alltför avlägsen horisont. Årets första månader pekar mot stora underskott i nämnderna redan nu, och de flesta ansvariga verkar inse att deras möjlighet att hålla budget är små, för att inte säga obefintliga.
Hur hanterar man det? Vilka insatser planeras? frågade sig flera centerpartister och Anna Hrdlicka (L).
Detta resulterade i en infam debatt där framför allt Filip Reinhag och Oscar Lindster betedde sig som att det blev personligen påhoppade och att det var oförskämt att våga påstå att de inte gjort tillräckligt.
Var tycker ni vi ska spara? Ska vi sluta ge cancersjuka behandling? Nja, nivån var ganska ovärdig.
Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande, påstod också att samma ledamöter som efterlyste insatser samtidigt lägger motioner som innebär ökade kostnader för regionens totala ekonomi. Något som inte är sant, men klumpar man ihop alla partier till ett så kanske det blir logiskt.
Debatten visade en stor skillnad i synen på både ekonomi och verksamhet. S&M-styret ser regionen som en orubb-bar koloss som det bara går att skala ner i respektive befintlig verksamhet.
Elller, Socialdemokraterna gör det i alla fall. Under hela den två timmar långa debatten deltog inte en enda moderat ledamot för att ge sin syn på ekonomiskt styrning. Något som förut var lite av Moderaternas paradgren.
Det hade varit ett ypperligt tillfälle för S&M-styret att berätta hur de tillsammans jobbar mot regeringen för att få den att förstå det som alla är rörande överens om: gotländsk sjukvård har inte råd att stå på egna ben.
Det är lätt att stå i fullmäktige och skylla på sinande eller uteblivna statsbidrag, svårare att lägga ner prestigen och använda sitt samarbete och sina mandat för gemensam kraft att faktiskt förändra i frågan.
Snart inleds budgetberedningen där alla partier får läget för de kommande åren presenterat för sig av tjänstemännen. Det är ett bra tillfälle att lägga ner osthyvlarna och börja prioritera.
ALLNAKKU
Onsdag 1 mai. Kaipars dag. Skogslök, kaipar, är den mest kända och mest använda av Gotlands fem vilda lökarter. Det växer skogslök också på andra håll i Sydsverige, men det är här som man av tradition har lagat kaipkål, kaipsoppa, som vårtecken. Numera ingår växten i många andra matrecept.