På scenen syntes ett rött hus med vita knutar i skärgårdsmiljö. En svensk flagga vajade i vinden. För några år sedan hade bara Jimmie Åkesson (SD) haft ett sådant motiv till sitt Almedalstal. Det hade kritiserats för att vara en nationalistisk hundvissla till brunhögern. Men nu vill Centerpartiet också vara Sverigevänner. Invandrarbarn ska lära sig svenska redan i förskoleklass, sade Demirok.
Centerpartiet har gjort sitt näst bästa val till Europaparlamentet, menade han. Ungdomsförbundet på bänkarna framför scenen jublade. De verkar ha glömt att var tredje väljare flydde från partiet. Demiroks talskrivare har nog gått en kurs hos Bagdad Bob.
Samtidigt måste Demiroks energinivå berömmas. Han fullständigt vibrerade på scenen. Det var dock snarare ett tecken på desperation än engagemang. Det är lätt att känna sympati med honom när 40 procent av de egna väljarna inte ens vet vem han är.
Partiet står numer för den något obegripliga glosan ”varm liberalism”. Denna snäll-liberalism ser alla invånare för vilka de är och vill bli. Samtidigt vill centern rycka försörjningsstöd från barnfamiljer om föräldrarna tackar nej till jobb. Att villkora försörjningsstöd med att man tar första bästa jobb är rimligt. Men det är inte snällt. Centerpartiet smeker med den ena handen och slår med den andra.
Den obegripliga linjen i regeringsfrågan ligger fast. Partiet vägrar att kroka arm med Tidö-gänget. Inte heller vill man sitta i en S-regering. Kvar står man i mitten, och det utan väljare. Lantbrukarna har sedan länge övergivit Centerpartiet. De röstar i stället på Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Centerpartiet lockar i dag kvinnor med fina examina i storstäderna. Den väljargruppen sympatiserar knappast med Tidöpartierna. För åtta år sedan var Moderaterna näst bästa parti för knappt hälften av centerväljarna. I dag är M bara näst bäst för var sjunde C-väljare. På samma tid har Socialdemokraterna gått från att vara näst bästa parti för var tionde till var tredje centerväljare.
Centerpartiet måste byta linje om det ska överleva. Men med Demirok vid rodret ser det avlägset ut.
Den bekväma vägen för Centerpartiet är att följa med väljarna och bli en uttalad del av de rödgröna. Partiet har gått i den riktningen sedan Annie Lööfs tid, så steget är naturligt. Eller så sväljer partiet den bittra medicinen och hittar tillbaka till borgerligheten. Det kräver ännu ett väljarbyte. Men om partiet säger sig vilja ha borgerlig politik är det vägen framåt.