OECD släppte nyligen en rapport där man sammanställt resultaten från den senaste Pisaundersökningen som släpptes i december i fjol, “Students, digital devices and success”. Ett genomgående tema i rapporten är att elever störs av skärmar under lektionen, både av eget och andras bruk. Det leder i sin tur till sämre prestationer.
Under mattelektioner uppger 65 procent av eleverna att de störs av telefoner, datorer och skärmar. 59 procent störs också av att andra använder dem. Studien visar också att det finns fördelar med digitala hjälpmedel i klassrummet, men bara vid måttlig användning. Efter den första timmen börjar den positiva effekten att avta.
Det är intressant att studien visar på ett visst positivt samband mellan resultat i matematik och att använda digitala medier även för nöjen. För elever som använder mobilen upp till en timme om dagen för att spela spel, använda sociala medier eller andra likvärdiga nöjen går det i regel bättre än för de som inte använder det alls. Den positiva effekten börjar däremot att vända nedåt vid mer användning än så.
Problemet är bara att barn som regel har svårt att reglera sin egen skärmtid och hålla användningen till en timme om dagen. Mer än hälften av unga över 13 år säger att de ägnar mer än 3 timmar om dagen åt sin mobil. Vid ett så högt användande blir elevens mattekunskap i stället klart negativt påverkad. Det medför koncentrationssvårigheter och spiller över även på resterande undervisningstid. Det blir ett slags beroende, som många appar gärna spär på med eviga och frestande notiser.
Enligt studien leder ett för högt användande av skärmar till att elever känner mindre tillhörighet till sin skola. Det rimmar väl med tidigare forskning som visar på ett samband mellan överanvändning av sociala medier och ungas psykiska ohälsa. En majoritet av unga menar själva att man dessutom använder digitala medier på bekostnad av både sömn och motion.
Det finns plats för digitala hjälpmedel i skolan. Så länge det används strategiskt, och begränsat, tycks det vara till elevernas förtjänst. Men vi har fortfarande en väg att gå för att nå tillbaka till det huvudsakligen analoga. Argumenten för att behålla mobiler och andra digitala nöjen i skolan håller däremot inte. De positiva effekter som finns vid ett måttligt användande går trots allt lika bra att få hemma efter skoltid.
Det finns redan möjlighet för skolor att tillämpa egna mobilförbud. Men efterlevnaden är det många gånger sisådär med. Nästan en tredjedel av eleverna i studien hävdar att de använder mobilen, trots förbud, flera gånger om dagen. Därför bör det regleras tuffare och på nationell nivå, i stället för att lämna det ansvaret till varje enskild rektor. Alla elever borde ha rätt till en mobilfri skoldag.